Under förhållanden som definieras i EU-lagstiftningen används laboratorietestet WLTP (Worldwide Harmonized Light Vehicle Test Procedure) för att mäta bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från personbilar, liksom utsläppen av föroreningar.
Vad är WLTP och hur fungerar det?
Det gamla laboratorietestet – kallat den nya europeiska körcykeln (NEDC) – designades på 1980-talet. På grund av utvecklingen i teknik och körförhållanden blev det föråldrat. Europeiska unionen har därför utvecklat ett nytt test, kallat Worldwide Harmonized Light Vehicle Test Procedure (WLTP). EU: s bilindustri välkomnar övergången till WLTP och har aktivt bidragit till utvecklingen av denna nya testcykel.
Medan det gamla NEDC-testet bestämde testvärden baserat på en teoretisk körprofil, utvecklades WLTP-cykeln med hjälp av verkliga data, samlade från hela världen. WLTP representerar därför bättre varje dag körprofiler.
WLTP-körcykeln är uppdelad i fyra delar med olika genomsnittshastigheter: låg, medium, hög och extra hög. Varje del innehåller en mängd körfaser, stopp, acceleration och bromsfaser. För en viss biltyp testas varje drivlinjekonfiguration med WLTP för bilens ljusaste (mest ekonomiska) och tyngsta (minst ekonomiska) version.
WLTP utvecklades för att användas som en global testcykel över olika världsregioner, så föroreningar och koldioxidutsläpp samt bränsleförbrukningsvärden skulle kunna jämföras över hela världen. Medan WLTP har en gemensam global ”kärna”, kommer EU och andra regioner att tillämpa testet på olika sätt beroende på deras trafikregler och behov.
Läs mer: