En bils förbrukning och WLTP-värde bestäms av hur mycket kraft som går åt att trycka bilen genom luften, rulla däcken mot vägen och accelerera bilens massa, plus hur effektivt drivlinan omvandlar bränsle eller el till kraft på hjulen. Luftmotståndet växer med hastigheten i kvadrat. En studie från EU:s forskningscentrum JRC visar att däckens rullmotstånd är den största energiförlusten under 50 km/h, medan luftmotståndet tar över i högre fart och står för upp till 75 procent av förlusterna. Enligt EU:s däckförordning svarar däcken för 20-30 procent av bilens bränsleförbrukning. I WLTP räknas vikt, däckklass och aerodynamik in i varje enskild bils värde.
- v²luftmotståndet växer med hastigheten i kvadrat
- 75 %luftmotståndets andel av förlusterna i hög fart
- 20-30 %däckens andel av bränsleförbrukningen enligt EU
- A-Eklasser för rullmotstånd på EU:s däcketikett
Vad avgör hur mycket en bil drar?
Varje bil måste hela tiden övervinna tre motstånd för att hålla farten eller öka den. Luftmotståndet bromsar karossen, rullmotståndet uppstår när däcken deformeras mot vägen och tröghetsmotståndet kräver energi varje gång bilen accelererar. Summan av motstånden kallas körmotstånd. Kraften som hjulen måste leverera för att övervinna körmotståndet kallas dragkraft.
Drivlinan står för den andra halvan av ekvationen. En bensinmotor omvandlar enligt amerikanska energimyndigheten bara omkring 12-30 procent av energin i bensinen till kraft på hjulen, medan en elbil får fram över 77 procent av energin från elnätet. Resten försvinner som värme, friktion och förluster i laddning och växellåda.
WLTP mäter resultatet av allt detta på en gång. Bilens körmotstånd mäts först på provbana och ställs sedan in i den rullande landsvägen i laboratoriet, så att en bil med stor frontyta, breda däck och hög vikt får ett tyngre motstånd än en lätt och strömlinjeformad bil.
Vad är dragkraft och körmotstånd?
Dragkraft är den kraft som drivhjulen trycker bilen framåt med. Vid jämn fart på plan väg är dragkraften lika stor som körmotståndet medan acceleration och uppförsbacke kräver mer dragkraft än så.
Körmotståndet beskrivs i EU:s WLTP-förordning 2017/1151 som den kraft som motverkar bilens rörelse framåt, mätt med utrullningsmetoden. I laboratoriet uttrycks kraften med tre koefficienter i ett andragradspolynom. Den första koefficienten fångar främst rullmotståndet. Rullmotståndet är nästan oberoende av farten. Den tredje koefficienten fångar luftmotståndet som växer med farten i kvadrat.
Utrullningsprovet görs på provbana. Bilen får rulla fritt från hög fart medan hastighetsminskningen registreras. Ju snabbare bilen tappar fart, desto större är körmotståndet och desto tyngre ställs dynamometern in i WLTP-testet.
Hur räknar man ut luftmotstånd för en bil?
Luftmotståndet räknas med samma formel som för flygplan och enligt NASA:s genomgång av motståndsekvationen är luftmotståndet D lika med Cd gånger luftens densitet gånger hastigheten i kvadrat delat med två, gånger frontarean A. Uttryckt kortare: D = Cd × ½ × ρ × v² × A.
- Cd är luftmotståndskoefficienten, ett mått på hur strömlinjeformad karossen är. Lägre värde ger mindre motstånd.
- A är frontarean i kvadratmeter, det vill säga hur stor bilen är sedd rakt framifrån. En hög SUV har större frontarea än en låg sedan.
- v² är hastigheten i kvadrat. Dubbel fart ger fyra gånger så stort luftmotstånd.
- ρ är luftens densitet, som är högre i kall luft än i varm.
Produkten Cd × A brukar kallas motståndsarea och säger mer än Cd-värdet ensamt. En stor bil med lågt Cd kan ha större motståndsarea än en liten bil med högre Cd. Mercedes anger till exempel Cd 0,20 och en frontarea på 2,51 kvadratmeter för EQS, vilket ger en motståndsarea på omkring 0,50 kvadratmeter. Siffrorna gäller bilens bästa konfiguration.
Hastigheten väger tyngst i formeln. Från 90 till 110 km/h ökar luftmotståndet med ungefär 50 procent, eftersom 110 delat med 90 i kvadrat blir knappt 1,5. Effekten som krävs för att övervinna luftmotståndet växer ännu snabbare, med hastigheten i kubik, eftersom effekt är kraft gånger hastighet.
Hur stor del av motståndet är luftmotstånd vid olika farter?
Andelen beror på farten. Forskare vid EU:s gemensamma forskningscentrum JRC analyserade körmotståndet för moderna bilar i en studie publicerad av SAE 2021. Vid en snittfart under 50 km/h var däckens rullmotstånd den största energiförbrukaren med 40-60 procent av förlusterna. Över 50 km/h dominerade luftmotståndet och stod för upp till 75 procent av förlusterna.
| Körning | Största förlusten | Andel |
|---|---|---|
| Snittfart under 50 km/h | rullmotstånd | 40-60 % |
| Snittfart över 50 km/h | luftmotstånd | upp till 75 % |
WLTP-cykeln täcker båda områdena eftersom lågfasen har en snittfart på 18,9 km/h och extra hög fas 92,0 km/h, med en toppfart på 131,3 km/h. Därför syns aerodynamiken tydligt i WLTP-värdet, mer än i det gamla NEDC-testet som aldrig gick över 120 km/h och hade en snittfart på 33,4 km/h.
Vilka Cd-värden har moderna bilar?
Tillverkarna mäter Cd-värdet i egna vindtunnlar och redovisar det i pressmaterial. Siffrorna i tabellen kommer direkt från tillverkarnas egna pressmeddelanden. Värdena gäller den mest strömlinjeformade versionen och kan bli högre med andra fälgar eller tillbehör.
| Modell | Typ | Cd-värde | Källa |
|---|---|---|---|
| Mercedes-Benz EQS | elbil, sedan | från 0,20 | Mercedes-Benz |
| Hyundai Ioniq 6 | elbil, sedan | 0,21 | Hyundai |
| Volkswagen ID.7 | elbil, halvkombi | 0,23 | Volkswagen |
| Volvo EX90 | elbil, SUV | 0,29 | Volvo Cars |
Alla fyra bilarna i tabellen är elbilar. Tillverkarna lägger stor vikt vid aerodynamiken på elbilar eftersom varje sänkt hundradel ger längre räckvidd. Hyundai skriver att kylningens luftmotstånd står för mer än 20 procent av det totala luftmotståndet på Ioniq 6. Den andelen är skälet till att flera elbilar har en front som hålls stängd när kylbehovet är litet.
Hur förbättrar tillverkarna aerodynamiken?
Biltillverkare sänker luftmotståndet med flera tekniska lösningar som syns på nya bilar:
- Aktiva grillspjäll: Hyundai beskriver ett aktivt luftspjäll i främre stötfångaren som öppnar när kylsystemet behöver luft och stänger annars. Volkswagen använder en elektriskt styrd rullgardin framför kylaren på ID.7 som bara öppnar när drivlinan eller batteriet behöver kylas.
- Luftridåer vid hjulen: Hyundai beskriver hur luft leds ut mot däckens utsida på Ioniq 6 för att minska luftmotståndet runt hjulen.
- Stängd front: Mercedes beskriver en till största delen stängd kylarjalusi och ett styrt kylluftsystem på EQS.
Mjukvaran styr allt mer av effektiviteten. Grillspjäll, kylfläktar, värmepump och laddningsstrategi styrs av bilens elektronik. Elektroniken väger kylbehov mot luftmotstånd i varje ögonblick. Start-stopp stänger av motorn när bilen står still, vilket ger utslag i WLTP eftersom bilen står stilla i 242 sekunder, omkring 13 procent av testtiden.
Vad är ekoinnovationer?
Vissa åtgärder sparar bränsle i verklig körning men syns inte i testcykeln. EU låter tillverkarna tillgodoräkna sig sådana tekniker som ekoinnovationer. Enligt artikel 11 i förordning (EU) 2019/631 får teknikerna inte omfattas av mätningen i standardtestet. Enligt EU-kommissionen fick teknikernas sammanlagda bidrag vara högst 7 g CO₂ per kilometer per tillverkare till och med 2024. Taket är 6 g/km 2025-2029 och sänks till 4 g/km 2030-2034.
Hur mycket påverkar däcken förbrukningen?
Däcken svarar enligt skälen till EU:s däckförordning, (EU) 2020/740, för 20-30 procent av bilars bränsleförbrukning, främst genom rullmotståndet. Rullmotståndet uppstår när gummit trycks ihop och släpper vid varje varv. Energin blir värme i däcket i stället för rörelse framåt.
Forskningsorganisationen ICCT gick igenom flera studier 2012 och kom fram till att 10 procent lägre rullmotstånd i genomsnitt ger 1,5-2 procent lägre koldioxidutsläpp. Siffran stämmer med däcktillverkaren Continentals uppgift om 1,6 procent per 10 procents ändring av rullmotståndet.
Hur fungerar EU:s däcketikett?
Den nuvarande däcketiketten gäller sedan maj 2021. Etiketten visar tre egenskaper. Den första är rullmotstånd i klass A-E, den andra väggrepp på vått underlag i klass A-E och den tredje externt däckbuller i decibel med en bokstavsklass. En QR-kod leder till EU:s produktdatabas EPREL med mer information om däcket.
Klassen för rullmotstånd bestäms av däckets rullmotståndskoefficient, RRC, mätt i newton per kilonewton last. För vanliga personbilsdäck, klass C1, gäller gränserna i bilaga I till förordningen:
| Klass | Rullmotståndskoefficient |
|---|---|
| A | högst 6,5 N/kN |
| B | 6,6-7,7 N/kN |
| C | 7,8-9,0 N/kN |
| D | 9,1-10,5 N/kN |
| E | minst 10,6 N/kN |
EU-kommissionen anger på sin sida om den europeiska däcketiketten att varje steg mellan två klasser i genomsnitt kan motsvara 80 liter bränsle under däckets livslängd för en bil med förbränningsmotor. För en elbil motsvarar samma steg flera mil räckvidd per laddning. Kommissionen anger också att skillnaden mellan två klasser i våtgrepp kan innebära 3-6 meter längre bromssträcka.
Däckvalet syns i WLTP-värdet och den brittiska branschorganisationen BVRLA beskriver hur WLTP räknar fram varje bils eget CO₂-värde utifrån massa med extrautrustning, däckens klass för rullmotstånd och aerodynamik. Byter du till bredare däck i en sämre klass när bilen beställs kan bilens officiella värde bli högre.
Hur påverkar vikten förbrukningen?
Vikt kostar energi på två sätt. Rullmotståndet ökar med lasten på däcken. Varje acceleration kräver energi i proportion till bilens massa. Bromsar bilen sedan går energin förlorad som värme, utom i elbilar och hybrider där en del återvinns genom regenerativ bromsning.
Amerikanska energimyndighetens konsumentsajt anger att 100 pund extra last, omkring 45 kilo, kan sänka bränsleeffektiviteten med ungefär 1 procent. Effekten är störst i stadstrafik med många starter och mindre på motorväg, där luftmotståndet dominerar.
WLTP fångar vikten genom testmassan. Bilens massa inklusive extrautrustning räknas in medan tillverkaren testar den lättaste och den tyngsta varianten i varje familj. Testvikten ställs in i dynamometern så att tröghetsmotståndet blir rätt.
Hur påverkar acceleration en bils förbrukning?
Acceleration är den del av körningen som kräver mest effekt. Energin som går åt beror på massan och på hur stor fartökningen är, eftersom rörelseenergin växer med hastigheten i kvadrat. Att accelerera från 0 till 100 km/h kräver fyra gånger så mycket rörelseenergi som från 0 till 50 km/h.
Snabba accelerationer pressar också förbränningsmotorn in i arbetsområden med sämre verkningsgrad och högre utsläpp. WLTP har snabbare accelerationer och högre toppfart än NEDC, vilket är en av orsakerna till att WLTP-värdena blev högre än de gamla NEDC-värdena för samma bil.
Växlingen spelar in för bilar med manuell växellåda. Under NEDC hade alla bilar samma fasta växlingspunkter. WLTP räknar i stället fram växlingspunkter för varje bil utifrån effekt, vikt och utväxling, så att testet speglar hur bilen körs.
Hur påverkar extrautrustning WLTP-värdet?
Under NEDC fick en bilmodell i regel samma värde oavsett utrustning. WLTP räknar fram ett värde för varje bil. Tillverkaren testar två ytterlighetsvarianter inom en så kallad interpolationsfamilj: en lätt och strömlinjeformad bil med lågt körmotstånd (VL) och en tung bil med högt körmotstånd (VH). Värdet för alla andra varianter räknas fram linjärt mellan de två punkterna utifrån körmotståndet.
Utrustning som ändrar vikt, luftmotstånd eller rullmotstånd flyttar bilen närmare VH. Det gäller till exempel större fälgar, bredare däck, takreling, dragkrok, panoramatak och tunga komfortpaket. Utrustning inne i kupén påverkar bara genom sin vikt.
| Utrustning | Vad den påverkar | Riktning i WLTP |
|---|---|---|
| Större fälgar och bredare däck | rullmotstånd, luftmotstånd, vikt | högre värde |
| Däck i sämre rullmotståndsklass | rullmotstånd | högre värde |
| Takreling och dragkrok | luftmotstånd, vikt | högre värde |
| Panoramatak och komfortpaket | vikt | högre värde |
| Infotainment och klädsel | vikt | liten effekt |
Takbox och takräcke som monteras efteråt ingår inte i WLTP-värdet men syns i verklig förbrukning. Amerikanska energimyndigheten anger att en takbox kan sänka bränsleeffektiviteten med 2-8 procent i stadstrafik, 6-17 procent på landsväg och 10-25 procent i motorvägsfart.
Vad betyder drivlinan och verkningsgraden?
Drivlinan bestämmer hur mycket av energin i tanken eller batteriet som blir dragkraft. Förbränningsmotorns verkningsgrad är lägst vid låg last som i stadstrafik och på tomgång. Hybrider vinner mest just där, eftersom elmotorn tar över vid låg fart och bromsenergi kan återvinnas.
Elbilens verkningsgrad är betydligt högre. Därför påverkar luftmotstånd och rullmotstånd elbilens räckvidd mer i procent räknat. Enligt Hyundai blir aerodynamiken extra viktig för elbilar på grund av batteriets vikt. En elbil saknar också spillvärme från motorn som kan värma kupén.
Tillverkarna arbetar även med friktionen i motor och växellåda. Varje förlust som försvinner mellan motor och hjul syns direkt i WLTP-värdet, eftersom testet mäter hur mycket bränsle eller el som går åt för att köra cykelns 23,27 kilometer.
Vilka faktorer syns inte i WLTP-testet?
Testet körs vid 23 °C på plan rullande landsväg utan vind. Kupévärme och luftkonditionering används inte under huvudprovet. I EU görs ett kompletterande prov vid 14 °C som ger en korrektionsfaktor för CO₂-värdet, men svensk vinterkyla fångas inte.
Verklig körning lägger till backar, motvind, kall luft med högre densitet, vinterdäck, dubbdäck, takbox och tung last. EU-kommissionens mätningar av verklig förbrukning på omkring 600 000 bilar registrerade 2021 visade att bensinbilar drog 23,7 procent mer och dieselbilar 18,1 procent mer än WLTP-värdet.
Så sänker du förbrukningen 2026
Fysiken pekar ut var vinsterna finns. Håll ner farten på motorväg, eftersom luftmotståndet växer med hastigheten i kvadrat. Välj däck i en bra klass för rullmotstånd och kontrollera lufttrycket, eftersom lågt tryck ökar deformationen i däcket. Ta av takboxen när den inte behövs och lasta inte mer än nödvändigt.
Vid köp av ny bil är WLTP-värdet för just din konfiguration det bästa jämförelsetalet. Jämför värdet med och utan stora fälgar i tillverkarens konfigurator. Skillnaden visar hur mycket fälgvalet kostar i förbrukning och i CO₂-baserad fordonsskatt.
Vanliga frågor om bilens förbrukning och WLTP
Vad är luftmotstånd på en bil?
Luftmotstånd är den kraft som luften bromsar bilen med. Luftmotståndet beror på luftmotståndskoefficienten Cd, frontarean och hastigheten i kvadrat. Över 50 km/h är luftmotståndet den största energiförlusten för en vanlig bil.
Vad är dragkraft?
Dragkraft är den kraft som drivhjulen trycker bilen framåt med. Vid jämn fart på plan väg är dragkraften lika stor som summan av luftmotstånd, rullmotstånd och friktion. Vid acceleration och i uppförsbacke krävs mer dragkraft.
Hur mycket ökar luftmotståndet med farten?
Luftmotståndet växer med hastigheten i kvadrat. Dubbel fart ger fyra gånger så stort luftmotstånd. Från 90 till 110 km/h ökar luftmotståndet med ungefär 50 procent.
Vad är ett bra Cd-värde för en bil?
Strömlinjeformade elbilar ligger på 0,20-0,23 enligt tillverkarna, till exempel Mercedes EQS, Hyundai Ioniq 6 och Volkswagen ID.7. En stor SUV som Volvo EX90 har 0,29. Frontarean behöver vägas in, eftersom luftmotståndet beror på Cd gånger frontarea.
Hur mycket påverkar däcken förbrukningen?
Enligt EU:s däckförordning står däcken för 20-30 procent av bilars bränsleförbrukning. Varje steg mellan två klasser för rullmotstånd på däcketiketten kan enligt EU-kommissionen motsvara i genomsnitt 80 liter bränsle under däckets livslängd.
Påverkar fälgstorleken WLTP-värdet?
Ja. Större fälgar och bredare däck ökar oftast vikt, luftmotstånd och rullmotstånd. WLTP räknar fram ett eget värde för varje bil, så samma modell kan få högre CO₂-värde med större fälgar.
Hur mycket ökar förbrukningen med extra vikt?
Amerikanska energimyndigheten anger att 100 pund, omkring 45 kilo, extra last kan sänka bränsleeffektiviteten med ungefär 1 procent. Effekten är störst i stadstrafik med många accelerationer.
Förbättrar aktiva grillspjäll aerodynamiken?
Ja. Aktiva grillspjäll stänger luftintaget när motorn eller batteriet inte behöver kylas och sänker då luftmotståndet. Hyundai anger att kylningen står för mer än 20 procent av det totala luftmotståndet på Ioniq 6.
Ingår takbox i WLTP-värdet?
Nej. En takbox som monteras efter köpet ingår inte i WLTP-värdet. En takbox kan enligt amerikanska energimyndigheten sänka bränsleeffektiviteten med 10-25 procent i motorvägsfart.
Läs vidare om WLTP
- Så fungerar WLTP-testcykeln
- NEDC vs WLTP: skillnaderna i en tabell
- Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
- Verklig förbrukning jämfört med WLTP
- WLTP och elbilarnas räckvidd
- WLTP och din fordonsskatt
Källor
- NASA Glenn Research Center: The Drag Equation
- SAE/JRC: An Analysis of Modern Vehicle Road Loads for Fleetwide Energy Consumption Modelling (2021)
- Förordning (EU) 2020/740 om märkning av däck, skäl 4
- Förordning (EU) 2020/740, bilaga I: klasser för rullmotstånd
- EU-kommissionen: Tyres, energy label
- ICCT: Tyre rolling resistance and fuel consumption (2012)
- Förordning (EU) 2017/1151, bilaga XXI: körmotstånd
- Transport Policy: WLTP, interpolationsfamiljer och körmotstånd
- BVRLA: Emissions testing of vehicles, RDE and WLTP
- US DOE fueleconomy.gov: Driving more efficiently
- US DOE fueleconomy.gov: All-electric vehicles
- Förordning (EU) 2019/631, artikel 11: ekoinnovationer
- Europaparlamentet: CO2 emission standards for cars and vans (2023)
- Mercedes-Benz: The EQS, aerodynamics
- Hyundai: Ioniq 6 takes drag to a new low
- Volkswagen: The ID.7, sophisticated aerodynamics
- Volvo Cars: pressmeddelande om EX90
- EU-kommissionen: första rapporten om verkliga CO₂-utsläpp (2024)
Redaktionen läste källorna 11 oktober 2026.