WLTP står för Worldwide harmonised Light vehicles Test Procedure och är det laboratorietest som ger nya personbilar och lätta transportbilar i EU deras officiella värden för bränsleförbrukning, elförbrukning, räckvidd och koldioxidutsläpp. Testet ersatte NEDC för alla nya bilar från 1 september 2018. En WLTP-körning tar 30 minuter, är 23,3 kilometer lång och har en snitthastighet på 46,5 km/h fördelat på fyra hastighetsfaser. I Sverige bestämmer det WLTP-uppmätta CO₂-värdet även hur hög fordonsskatt nyare bilar får.
- 30 min1 800 sekunders körning på rullande landsväg
- 23,27 kmteststräcka i fyra faser
- 46,5 km/hsnitthastighet inklusive stopp
- 131,3 km/hhögsta hastighet i testet
Vad betyder WLTP?
Förkortningen kommer från engelskans Worldwide harmonised Light vehicles Test Procedure, på svenska ungefär världsomfattande harmoniserad testprocedur för lätta fordon. Bakom testet står FN:s världsforum för fordonsregler, WP.29, som i november 2007 gav sin arbetsgrupp för föroreningar och energi (GRPE) uppdraget att ta fram ett gemensamt mätförfarande och som 2014 fastställde det färdiga testet som global teknisk föreskrift, GTR nr 15.
EU förde in testet i sin lagstiftning genom kommissionens förordning (EU) 2017/1151. Förordningen har sedan ändrats i flera omgångar, bland annat genom förordning (EU) 2018/1832. Även Japan typgodkänner bilar enligt WLTP. Kördata från fem regioner låg till grund för körcykeln: EU med Schweiz, USA, Indien, Sydkorea och Japan.
WLTP och WLTC används ofta som synonymer, men WLTC är bara själva körcykeln, kurvan med hastighet sekund för sekund. WLTP är hela proceduren runt omkring, med regler för hur bilen förbereds, hur motståndet ställs in, vilka toleranser som gäller och hur resultaten räknas fram.
Hur går WLTP-testet till?
Testet körs inomhus på en chassidynamometer, en rullande landsväg där bilen står fastspänd medan drivhjulen snurrar mot valsar. En förare följer en hastighetskurva på en skärm medan avgaserna leds bort och analyseras under hela körningen.
Valsarna bromsar bilen lika mycket som vägen hade gjort. Tillverkaren mäter först upp bilens körmotstånd på en provbana genom utrullningsprov. Bilen får rulla fritt från hög fart medan hastighetsminskningen registreras. Ur mätningen fås ett par konstanter som fångar luftmotstånd, rullmotstånd och massa. Konstanterna ställs in i dynamometern, så att en tung bil med breda däck får tyngre motstånd än en lätt modell med smala.
Fyra regler styr hur provet görs:
- Temperatur: testet körs vid 23 °C. I EU görs också ett kompletterande prov vid 14 °C. Skillnaden blir en korrektionsfaktor som räknas in i CO₂-värdet.
- Växling: växlingspunkterna räknas fram för varje bil utifrån effekt, vikt och utväxling, i stället för att vara fasta för alla modeller.
- Utrustning: extrautrustning som påverkar vikt, aerodynamik och rullmotstånd ska räknas in i den enskilda bilens värde.
- Kallstart: bilen startar kall efter att ha stått i provrummets temperatur, så att uppvärmningsfasen med högre förbrukning ingår i resultatet.
Vilka faser har WLTP-testcykeln?
Cykeln för vanliga personbilar heter WLTC klass 3b. Den gäller bilar med mer än 34 watt per kilo tjänstevikt och en toppfart på minst 120 km/h. De fyra faserna motsvarar ungefär stad, förort, landsväg och motorväg. Faserna körs i följd utan paus. Sammanlagt står bilen stilla i 242 sekunder, omkring 13 procent av tiden.
| Fas | Tid | Sträcka | Högsta fart | Snittfart | Stillastående |
|---|---|---|---|---|---|
| Låg | 589 s | 3,10 km | 56,5 km/h | 18,9 km/h | 26,5 % |
| Medel | 433 s | 4,76 km | 76,6 km/h | 39,5 km/h | 11,1 % |
| Hög | 455 s | 7,16 km | 97,4 km/h | 56,7 km/h | 6,8 % |
| Extra hög | 323 s | 8,25 km | 131,3 km/h | 92,0 km/h | 2,2 % |
| Totalt | 1 800 s | 23,27 km | 131,3 km/h | 46,5 km/h | 13,4 % |
Svagare fordon kör andra cykler: klass 2 gäller bilar mellan 22 och 34 W/kg och klass 1 de allra svagaste. Nästan alla personbilar i Sverige hamnar i klass 3 tillsammans med samtliga elbilar och laddhybrider.
Vilka värden ger WLTP?
Testet mäter flera saker under samma körning. Vilka värden bilen får beror på drivlinan:
| Värde | Enhet | Gäller |
|---|---|---|
| Bränsleförbrukning, blandad körning | l/100 km | bensin, diesel, hybrid, laddhybrid |
| Koldioxidutsläpp | g/km | bilar med förbränningsmotor |
| Elförbrukning | kWh/100 km eller Wh/km | elbil, laddhybrid |
| Räckvidd på el | km | elbil, laddhybrid |
| Räckvidd i stadskörning | km | elbil och laddhybrid, mätt på låg- och medelfasen |
| Utsläpp av kväveoxider, kolmonoxid, kolväten och partiklar | mg/km | underlag för Euro-utsläppskraven |
Förbrukningen anges ofta både för hela cykeln och för varje fas. Låg- och medelfasen ger en bild av stadskörning, medan extra hög visar vad motorvägsfart kostar.
Varför har samma bilmodell olika WLTP-värden?
Under NEDC fick en bilmodell i regel ett och samma värde oavsett utrustning. WLTP räknar i stället fram ett värde för varje bil. Tillverkaren mäter två ytterlighetsvarianter inom samma familj: en lätt och strömlinjeformad och en tung med sämre aerodynamik. Alla andra kombinationer interpoleras fram däremellan.
Större fälgar, bredare däck, takreling, dragkrok och tunga tillval höjer därför bilens eget värde, så två bilar av samma modell och motor kan få olika CO₂-värden i vägtrafikregistret. Har du konfigurerat en ny bil på en tillverkares webbplats har du sett effekten: förbrukningen ändras när du byter fälgar.
WLTP för elbilar och laddhybrider
I grundmetoden kör en elbil WLTP-cykeln om och om igen med fulladdat batteri tills batteriet tar slut. Sträckan blir bilens WLTP-räckvidd. Elförbrukningen räknas på den energi som går åt att ladda batteriet fullt igen från elnätet, så laddförlusterna ingår. Eftersom provet körs vid 23 °C utan värme eller kyla i kupén blir räckvidden kortare en kall vinterdag eller i hög motorvägsfart.
För laddhybrider mäts förbrukningen både med fulladdat och med tomt batteri. Resultaten vägs ihop med en nyttofaktor, utility factor, som anger hur stor del av körningen som antas ske på el. Ju längre elräckvidd, desto större eldel antas och desto lägre blir det officiella CO₂-värdet.
Nyttofaktorn skärptes för nya typgodkännanden från 1 januari 2025 och för alla nyregistrerade laddhybrider från årsskiftet 2025/2026, enligt standarden Euro 6e-bis. Organisationen ICCT räknade på en BMW X1 xDrive25e med cirka 70 kilometers elräckvidd. Bilens officiella värde gick från ungefär 45 till 96 g/km med den nya faktorn. En ytterligare skärpning är planerad till 2027, men biltillverkarna vill stoppa den och frågan förhandlas i EU under hösten 2026.
Stämmer WLTP med verklig förbrukning?
WLTP ligger närmare verkligheten än NEDC men långt ifrån exakt. Forskningsorganisationen ICCT fann att nya bilar från 2017, som då testades enligt NEDC, i genomsnitt drog 39 procent mer i verklig körning än sina officiella värden, medan glappet med WLTP ligger kring 20 procent enligt EU:s egna mätdata.
Sedan 2021 måste alla nya bensin- och dieselbilar i EU ha en mätare som loggar verklig förbrukning. EU-kommissionens första rapport byggde på data från omkring 600 000 bilar registrerade 2021. Bensinbilarna drog i snitt 23,7 procent mer än WLTP-värdet och dieselbilarna 18,1 procent mer, motsvarande 1-1,5 liter per 100 kilometer eller 28-35 g CO₂ per kilometer.
Laddhybriderna skilde sig mest: deras verkliga CO₂-utsläpp var i snitt 3,5 gånger högre än testvärdet, främst för att bilarna laddas och körs på el mer sällan än testet antar. Miljöorganisationen Transport & Environment har med samma typ av data räknat fram att laddhybrider registrerade 2024 släppte ut omkring sex gånger sitt officiella värde.
Glappet beror på det som ett laboratorium inte fångar. Kall motor och kallt batteri, backar, vind, köer, luftkonditionering, takbox, last och körstil höjer alla förbrukningen jämfört med provrummets 23 grader. Använd WLTP-värdet för att jämföra bilar med varandra. Räkna med att din egen förbrukning blir högre.
WLTP och fordonsskatten 2026
Fordonsskatten för personbilar av fordonsår 2006 eller senare bestäms av drivmedel och det koldioxidutsläpp som står i vägtrafikregistret. Samma princip gäller husbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som blev skattepliktiga för första gången efter 2010. Eftersom WLTP oftast ger högre CO₂-värde än NEDC gav övergången högre skatt för samma typ av bil. WLTP-värdet ligger därför till grund för skatten på de flesta bilar som köpts nya sedan 2020.
Under övergångsåren registrerades många bilar med både ett NEDC- och ett WLTP-värde. Enligt Skatteverkets regler för fordonsskatt används det lägsta av de två värdena för en bil som blev skattepliktig senast 31 december 2019. För bilar som blev skattepliktiga 1 januari 2020 eller senare används det högsta, vanligen WLTP-värdet. Valet följer bilen även vid senare skatteberäkningar.
Bilar av fordonsår 2018 eller senare som blev skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare betalar ett förhöjt koldioxidbelopp, malus, under de tre första åren. För husbilar togs malus bort från 1 februari 2025. Transportstyrelsen har en beräkningshjälp där du fyller i drivmedel och CO₂-värde och får fram skatten.
När infördes WLTP?
- November 2007FN:s världsforum WP.29 startar arbetet med ett globalt test för lätta fordon.
- 2014WP.29 fastställer WLTP som global teknisk föreskrift nr 15.
- Juni 2017EU antar förordning (EU) 2017/1151 som för in WLTP i EU-rätten.
- 1 september 2017Nya biltyper ska typgodkännas enligt WLTP.
- 1 september 2018Alla nya personbilar ska vara WLTP-certifierade. Bilar i lager från slutserier får säljas ett år till.
- 1 september 2019WLTP gäller även lätta lastbilar och färdigbyggda husbilar.
- 1 januari 2020I Sverige styr det högsta av NEDC- och WLTP-värdet skatten för nya bilar.
- 1 januari 2021Alla nya bilar med förbränningsmotor ska ha en mätare som loggar verklig förbrukning.
- 1 januari 2025Ny och strängare nyttofaktor för laddhybriders CO₂-värde, Euro 6e-bis.
Hur skiljer sig WLTP från RDE?
RDE, Real Driving Emissions, är ett komplement till WLTP och inte en ersättare: bilen körs på allmän väg med bärbar mätutrustning i stad, på landsväg och på motorväg. RDE kontrollerar utsläpp av kväveoxider och partiklar i verklig trafik, medan förbrukning och CO₂ fortfarande bestäms med WLTP i laboratoriet.
Kraven infördes stegvis från 2017 parallellt med WLTP, för att stoppa bilar som klarade labbtestet men släppte ut betydligt mer kväveoxider på vägen. Sedan september 2019 gäller de alla nya personbilar.
Fördelar och begränsningar med WLTP
Den största vinsten är att siffrorna ligger närmare verkligheten och att varje bils utrustning syns i värdet. Testet är längre, snabbare och har mer acceleration än NEDC. Samma körcykel används i flera länder, vilket gör det lättare att jämföra modeller.
Begränsningen är att WLTP fortfarande är ett standardiserat labbtest vid 23 °C, som inte säger något om svensk vinterförbrukning, om laddhybridens eldel i ditt eget liv eller om hur mycket släpvagn och takbox kostar. Där behöver du egna marginaler eller tester från motortidningar.
Vanliga frågor om WLTP
Vad står WLTP för?
WLTP står för Worldwide harmonised Light vehicles Test Procedure. Det är det laboratorietest som ger nya personbilar och lätta transportbilar deras officiella värden för förbrukning, räckvidd och koldioxidutsläpp i EU.
När infördes WLTP i Sverige?
WLTP gäller för nya biltyper från 1 september 2017 och för alla nya personbilar från 1 september 2018. Lätta lastbilar och husbilar följde 1 september 2019.
Hur långt och hur länge kör bilen i WLTP-testet?
En WLTP-körning för en vanlig personbil tar 1 800 sekunder eller 30 minuter och är 23,27 kilometer lång. Snitthastigheten är 46,5 km/h och toppfarten 131,3 km/h.
Varför är WLTP-värdet högre än NEDC-värdet?
WLTP har längre sträcka, högre fart, snabbare accelerationer, kortare stopp och räknar in bilens utrustning. Därför blir förbrukning och CO₂ högre än i NEDC för samma bil, trots att bilen inte har förändrats.
Stämmer WLTP-räckvidden för elbilar?
WLTP-räckvidden mäts vid 23 °C utan kupévärme och är ett jämförelsevärde. Vid kyla, hög motorvägsfart och tung last blir den verkliga räckvidden kortare.
Påverkar WLTP fordonsskatten?
Ja. Fordonsskatten för personbilar av fordonsår 2006 eller senare bestäms av CO₂-värdet i vägtrafikregistret. För bilar som blev skattepliktiga från 1 januari 2020 används det högsta av NEDC- och WLTP-värdet, vanligen WLTP.
Vad är skillnaden mellan WLTP och WLTC?
WLTC är körcykeln, hastighetskurvan som bilen följer på den rullande landsvägen. WLTP är hela testproceduren med förberedelser, inställningar, toleranser och beräkningar.
Vad är skillnaden mellan WLTP och RDE?
WLTP är ett labbtest som ger förbrukning och CO₂. RDE mäter kväveoxider och partiklar på allmän väg med bärbar utrustning och kompletterar WLTP.
Varför har samma bilmodell olika WLTP-värden?
WLTP räknar fram ett värde för varje enskild bil utifrån utrustningen. Större fälgar, bredare däck och tunga tillval ger högre förbrukning och högre CO₂-värde.
Läs vidare om WLTP
- NEDC vs WLTP: skillnaderna i en tabell
- Så fungerar WLTP-testcykeln
- WLTP och elbilarnas räckvidd
- WLTP för dig som köper bil
- Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
- WLTP och din fordonsskatt
Källor
- UNECE: globala tekniska föreskrifter, GTR nr 15 (WLTP)
- EUR-Lex: kommissionens förordning (EU) 2017/1151
- DieselNet: Worldwide Harmonized Light Vehicles Test Cycle (WLTC)
- Transport Policy: WLTP, bakgrund, interpolation och temperaturkorrektion
- Skatteverket: Fordonsskatt
- EU-kommissionen: första rapporten om verkliga CO₂-utsläpp (2024)
- Zemo Partnership om ICCT-rapporten From laboratory to road 2018
- Fleet News: Euro 6e-bis och laddhybridernas nyttofaktor
- The Next Web om Transport & Environments analys av laddhybrider (2026)
- ACEA: WLTPfacts.eu, tidslinjen för övergången
Redaktionen läste källorna 11 oktober 2026.
