WLTP för hybrider och laddhybrider: så räknas förbrukningen

WLTP testar hybrider på olika sätt beroende på om de går att ladda från elnätet. En elhybrid (HEV) körs bara med bibehållen batteriladdning och får sin förbrukning och sitt CO₂-värde direkt ur det provet. En laddhybrid (PHEV) körs två gånger: först med fullt batteri tills det är tomt och sedan med tomt batteri. Resultaten vägs ihop med en nyttofaktor som uppskattar hur stor del av körningen som sker på el. Nyttofaktorn skärptes för nya typer från 1 januari 2025. Ändringen nästan dubblerade CO₂-värdet för en BMW X1 xDrive25e i ICCT:s exempel, från 45 till 96 g/km. I verkligheten släpper laddhybrider ändå ut flera gånger mer än det officiella värdet.

• 2 provladdhybriden körs med fullt och med tomt batteri
• 800 kmnyttofaktorns referenssträcka före Euro 6e-bis
• 2 200 kmreferenssträcka i Euro 6e-bis från 2025
• 3,5 gångerverkliga utsläpp mot testvärdet, laddhybrider reg. 2021

Vilka hybridtyper finns i WLTP?

Regelverket delar in elektrifierade bilar efter om batteriet kan laddas utifrån. Förordningen använder förkortningar som syns i tekniska dokument och i bilens intyg om överensstämmelse (CoC). Alla elektrifierade bilar räknas till klass 3 och körs på samma fyrfasiga cykel som bensinbilar. Cykeln är 23,27 kilometer lång och tar 30 minuter.

NOVC betyder att bilen inte kan laddas utifrån och OVC att den kan det. Charge-depleting kallas provet där batteriet töms. Charge-sustaining är provet där batteriets laddning hålls på ungefär samma nivå hela tiden och förbränningsmotorn står för energin.

Hur testas en elhybrid i WLTP?

En självladdande elhybrid kan inte laddas från elnätet. All energi kommer från bränslet. Elmotorn hjälper till genom att ta vara på bromsenergi och låta förbränningsmotorn arbeta mer effektivt. WLTP kör därför bara provet med bibehållen laddning. Resultatet blir en vanlig bränsleförbrukning i liter per 100 km och ett CO₂-värde i g/km, precis som för en bensinbil.

Elhybrider gör mest nytta i låg- och medelfasen med många stopp och inbromsningar. Där kan bilen rulla på el en stund och sedan ladda batteriet när den bromsar. I den extra höga fasen med fart upp mot 131,3 km/h ger hybridsystemet mindre vinst. Titta därför på förbrukningen per fas om du kör mest i stan eller mest på motorväg.

Hur testas en laddhybrid i WLTP?

En laddhybrid har ett större batteri som laddas från elnätet och kan köra en bit helt på el. Testet måste därför ge två sorters svar: hur bilen beter sig med laddat batteri och hur den beter sig när batteriet är tomt. Testet består av tre delar.

Prov med fullt batteri

Bilen laddas fullt och kör WLTP-cykeln upprepade gånger tills batteriet är tömt och förbränningsmotorn tar över helt. Under provet mäts bränsle, el och utsläpp. Provet ger elräckvidden (AER), den ekvivalenta elräckvidden (EAER) och sträckan bilen kör i det tömmande läget. Elförbrukningen räknas, som för elbilar, på energin från elnätet vid nästa fulladdning.

Prov med tomt batteri

Därefter körs cykeln med batteriet på lägsta nivå. Bilen fungerar då som en vanlig elhybrid med ett tungt batteri ombord. Provet ger bränsleförbrukningen och CO₂-utsläppen när du inte har laddat.

Stadsprov

Ett tredje prov körs på stadscykeln, som bara består av låg- och medelfasen. Stadsprovet ger elräckvidden i stadskörning (EAER city). Stadsvärdet blir längre än den blandade elräckvidden eftersom farten är lägre och bilen kan återvinna mer energi vid inbromsningar.

Vad är nyttofaktorn för laddhybrider?

Laddhybridens officiella förbrukning och CO₂-värde är ett vägt medelvärde av proven med fullt och tomt batteri. Vikten kallas nyttofaktor, på engelska utility factor. Nyttofaktorn uppskattar hur stor andel av bilens körsträcka som sker i det tömmande läget, det vill säga på el. En lång elräckvidd ger en hög nyttofaktor och ett lågt officiellt CO₂-värde.

Nyttofaktorn bygger på en kurva med tio koefficienter och en referenssträcka. Referenssträckan anger hur långt bilen antas köras mellan laddningarna i snitt. Ju kortare referenssträckan är, desto större del av körningen antas ske på el. Fram till och med Euro 6e var referenssträckan 800 kilometer. Kurvan byggde på antagandet att laddhybrider laddas ofta och används mest för korta resor.

Data från bilarnas inbyggda förbrukningsmätare (OBFCM) visade att antagandet inte stämde. Därför ändrar EU referenssträckan i två steg. Kurvans form behålls, men referenssträckan förlängs så att en mindre andel av körningen räknas som eldriven.

Vad ändras med Euro 6e-bis och Euro 6e-bis-FCM?

Ändringarna beslutades av EU:s medlemsländer i juli 2022 som en del av utsläppssteget Euro 6e. Enligt ICCT:s genomgång av Euro 6e-reglerna gäller varje steg först nya typgodkännanden och ett år senare alla nya bilar. Euro 6e-bis höjer referenssträckan till 2 200 kilometer, ett värde som speglar hur privatägda laddhybrider används. Euro 6e-bis-FCM höjer den till 4 260 kilometer, som speglar hela flottan inklusive tjänstebilar.

• Före 2023Nyttofaktor med referenssträcka 800 km (Euro 6d och 6d-ISC-FCM).
• September 2023Euro 6e för nya typer. Nyttofaktorn oförändrad med 800 km.
• 1 januari 2025Euro 6e-bis för nya typer. Referenssträckan höjs till 2 200 km.
• Årsskiftet 2025/2026Euro 6e-bis gäller alla nyregistrerade laddhybrider.
• Januari 2027Euro 6e-bis-FCM planerat för nya typer. Referenssträckan höjs till 4 260 km.
• Januari 2028Euro 6e-bis-FCM planerat för alla nya bilar.

Källorna spretar något om den nya referenssträckan. ICCT anger 2 200 kilometer, medan brittiska Fleet News skriver 2 220 kilometer. Vi följer ICCT, som har läst regeltexten.

Hur mycket ändras CO₂-värdet?

ICCT räknade på en BMW X1 xDrive25e som kan köra ungefär 70 kilometer i tömmande läge. Med den gamla nyttofaktorn blev det officiella CO₂-värdet cirka 45 g/km. Med Euro 6e-bis nästan dubblas värdet till 96 g/km. Med Euro 6e-bis-FCM blir värdet cirka 122 g/km.

Organisationen Transport & Environment har räknat på andelen eldriven körning för en laddhybrid med 60 kilometers räckvidd. Med den gamla kurvan antogs bilen köra över 80 procent av sträckan i tömmande läge. Efter steget 2025/2026 blir andelen ungefär 54 procent och efter steget 2027/2028 ungefär 34 procent.

Blir steget 2027 av?

Steget 2027 är omstritt hösten 2026. Biltillverkarnas organisation ACEA vill att korrigeringen stryks, enligt en genomgång i The Next Web i september 2026. Frågan skulle enligt samma artikel tas upp i EU:s ministerråd den 12 oktober 2026. ICCT och Transport & Environment förordar att steget genomförs som planerat. Vi uppdaterar sidan när beslutet är fattat.

Hur mycket släpper laddhybrider ut i verkligheten?

Sedan 2021 har nya bilar i EU en mätare som loggar verklig bränsle- och elförbrukning, OBFCM. EU-kommissionens första rapport från mars 2024 byggde på cirka 600 000 bilar registrerade 2021. Bensinbilarna förbrukade 23,7 procent mer än testvärdet och dieselbilarna 18,1 procent mer. Laddhybriderna släppte ut 3,5 gånger mer koldioxid än sitt typgodkända värde.

I nästa publicering från juli 2024 jämförde EU-kommissionen verkliga utsläpp för bilar registrerade 2021 och 2022. Gapet för laddhybrider i gram låg nästan still, från 99 till 102 g/km. Eftersom de officiella värdena sjönk växte det relativa gapet från 249 till 314 procent.

Senare analyser visar att gapet fortsätter att växa. Transport & Environment har analyserat EU:s OBFCM-data för laddhybrider registrerade 2024. Bilarna släppte i snitt ut 145 g/km i verklig körning mot 24 g/km officiellt, ungefär sex gånger mer. För bilar registrerade 2023 var siffrorna 138 respektive 28 g/km. ICCT anger i en rapport från september 2026 att verkliga utsläpp var 3,5 gånger högre än typgodkännandet 2021 och 4,6 gånger högre 2023, medan T&E räknar nära fem gånger för 2023. Källorna spretar i exakt multipel men pekar åt samma håll.

Vad betyder WLTP för dig som köper laddhybrid?

Det officiella blandade värdet för en laddhybrid är ett räkneexempel som förutsätter att du laddar ofta. Värdet säger lite om din egen förbrukning om du sällan laddar eller kör mycket långt. Två siffror ur WLTP ger en bättre bild av vad bilen kommer att förbruka hos dig.

• Förbrukningen med tomt batteri. Värdet visar vad bilen drar när du inte har laddat, till exempel på långresor. Det står i den tekniska informationen och ibland i broschyren som förbrukning i laddningsbevarande läge.
• Elräckvidden och stadsräckvidden. Jämför räckvidden med din vanliga dagliga körning. Om den täcker din pendling kan du köra mest på el.
• Elförbrukningen i kWh per 100 km. Elförbrukningen visar hur effektivt bilen använder el i det tömmande läget.
• Vilket regelsteg bilen är godkänd enligt. En laddhybrid godkänd före Euro 6e-bis har ett lägre officiellt CO₂-värde än en likadan bil godkänd efter. Värdena går inte att jämföra rakt av.

Laddhybriden fungerar bäst för den som laddar varje dag och har kortare resor än elräckvidden. Kör du långt utan att ladda drar bilen ett tungt batteri med sig och kan förbruka mer än en vanlig elhybrid i samma storlek.

Påverkar nyttofaktorn fordonsskatten och förmånsvärdet i Sverige?

Fordonsskatten för personbilar av fordonsår 2006 och senare bestäms av CO₂-värdet i vägtrafikregistret. För en laddhybrid är det det viktade WLTP-värdet som tillverkaren rapporterar vid registreringen. Transportstyrelsen meddelade i januari 2026 att nya laddhybrider får en ändrad viktningsfaktor från 2026. Ändringen gäller bara nya bilar som registreras från 2026 och påverkar inte bilar som redan är i trafik.

Transportstyrelsen bedömer att de flesta laddhybrider även med den nya faktorn betalar bara grundbeloppet på 360 kronor per år. Ett högre CO₂-värde ger bara högre skatt om värdet passerar gränsen där koldioxidbeloppet börjar räknas. Beloppen gäller 2026 och kan ändras. Kontrollera aktuell skatt för en viss bil hos Transportstyrelsen eller Skatteverket.

Förmånsvärdet för laddhybrider

För förmånsbilar som tagits i bruk efter 30 juni 2022 sätts nybilspriset ned med 140 000 kronor för en laddhybrid när förmånsvärdet räknas fram. För elbilar och vätgasbilar är nedsättningen 350 000 kronor och för gasbilar 100 000 kronor. Nedsättningen får vara högst 50 procent av nybilspriset. Regeln ställer inget krav på CO₂-värde för laddhybrider, så nyttofaktorn påverkar inte nedsättningen.

Fordonsskatten ingår som en del av förmånsvärdet för bilar som blivit skattepliktiga från 1 juli 2018. Ett högre CO₂-värde kan därför höja förmånsvärdet något, men bara om skatten stiger över grundbeloppet. Kontrollera aktuella belopp hos Skatteverket innan du väljer bil.

Hur testas bränslecellsbilar i WLTP?

En bränslecellsbil drivs av en elmotor som får ström från en bränslecell. Bränslecellen omvandlar vätgas till el. Det enda som kommer ut ur avgasröret är vattenånga. Bilen har också ett mindre batteri som tar emot bromsenergi. Toyota Mirai är ett exempel på en sådan bil.

Ett eget testförfarande för bränslecellsbilar fördes in i den globala WLTP-föreskriften GTR nr 15 genom ändring 1, som FN:s världsforum WP.29 antog i november 2016. Bilen körs på WLTP-cykeln och det som mäts är vätgasförbrukningen. I intyget om överensstämmelse finns kilo per 100 km som enhet för bränsleförbrukning. Vätgasbilars förbrukning anges i den enheten. CO₂-utsläppen från avgasröret är noll.

Vätgasbilar är mycket ovanliga i Sverige. Energigas Sverige anger att det finns 20 vätgastankstationer i drift i landet. Vi har inte hittat någon officiell statistik som anger exakt hur många vätgasdrivna personbilar som finns i trafik, så vi anger ingen siffra. Vätgasbilar får samma nedsättning av förmånsvärdet som elbilar, 350 000 kronor.

Vilken hybrid ger lägst verklig förbrukning 2026?

Svaret beror på hur du kör. WLTP och EU:s OBFCM-data ger tre tumregler.

• Laddar du varje dag och kör kortare än elräckvidden kan en laddhybrid ge mycket låg bränsleförbrukning.
• Laddar du sällan ger en elhybrid ofta lika låg eller lägre förbrukning, eftersom laddhybriden då kör som en hybrid med tomt batteri och bär på batteriets vikt.
• Kör du mycket motorväg är skillnaden mellan hybridtyperna mindre, eftersom hybridsystemet gör minst nytta i den extra höga fasen.

Vanliga frågor om WLTP för hybrider

Läs vidare om WLTP

• WLTP förklarat
• WLTP-räckvidd för elbilar
• WLTP och din fordonsskatt
• Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
• WLTP och EU:s CO₂-mål
• WLTP: det här bör du veta som bilköpare

Källor

• DieselNet: WLTC, testmatris för hybrider och elbilar
• Förordning (EU) 2017/1347: WLTP-värden i intyget om överensstämmelse
• ICCT: Euro 6e, type-approval policy update (2022)
• Fleet News: Euro 6e-bis och laddhybridernas nyttofaktor
• Transport & Environment: PHEV gap growing (2025)
• The Next Web om T&E:s analys av laddhybrider (2026)
• ICCT: Fair game, plug-in hybrid utility factor adjustment (2026)
• EU-kommissionen: första rapporten om verkliga CO₂-utsläpp (mars 2024)
• EU-kommissionen: verkliga CO₂-utsläpp, data insamlade 2022 (juli 2024)
• Transportstyrelsen: Förändrad viktningsfaktor för nya laddhybrider
• Skatteverket: Fordonsskatt
• Riksdagen: prop. 2021/22:173 om nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar
• Regeringen: Justerad beräkning av bilförmån
• GlobalAutoRegs: Amendment 1 till GTR nr 15 (WLTP)
• Energigas Sverige: Tanka vätgas

Redaktionen läste källorna 11 oktober 2026.