En bilhandlare som säljer nya personbilar till konsumenter eller hyr ut dem på lång tid måste visa bilens bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid bilen i butiken, på en sammanställning per märke och i all reklam. Kraven kommer från EU:s bilmärkningsdirektiv 1999/94/EG och gäller i Sverige genom lag (2024:221) och Konsumentverkets föreskrifter KOVFS 2024:1 från 1 oktober 2024. Värdena ska vara de officiella WLTP-värdena. EU-kommissionen föreslog i december 2025 att direktivet ersätts av en gemensam EU-etikett. Förslaget förhandlas under hösten 2026.
- 1999/94/EGEU:s bilmärkningsdirektiv från 13 december 1999
- 1 juli 2024svensk lag om informationen träder i kraft
- KOVFS 2024:1Konsumentverkets föreskrifter, gäller från 1 oktober 2024
- COM(2025)995kommissionens förslag om ny EU-etikett, 16 december 2025
Vad säger EU:s bilmärkningsdirektiv?
Direktiv 1999/94/EG om tillgång till konsumentinformation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp antogs 13 december 1999. Syftet är att du som köper ny personbil ska få tydlig information om förbrukning och utsläpp, så att du kan välja en snålare bil. Direktivet har ändrats två gånger, 2003 genom kommissionens direktiv 2003/73/EG och 2008 genom förordning (EG) nr 1137/2008.
Fyra krav bär direktivet:
- Bränsleetikett: en etikett ska sitta väl synligt på eller nära varje ny bilmodell på försäljningsstället (artikel 3).
- Vägledning: en årlig översikt över alla modellers förbrukning och utsläpp ska finnas gratis för konsumenter (artikel 4).
- Affisch eller skärm: varje bilmärke ska ha en sammanställning av modellernas officiella värden på försäljningsstället (artikel 5).
- Reklam: reklamlitteratur ska innehålla officiell bränsleförbrukning och officiellt koldioxidutsläpp för de modeller den gäller (artikel 6).
Artikel 7 förbjuder andra märken, symboler eller etiketter om förbrukning och utsläpp som kan vilseleda den som funderar på att köpa ny bil.
Hur har direktivet genomförts i Sverige?
Sverige hade frivilliga riktlinjer om bilars bränsleförbrukning redan 1977, KOVFS 1977:2. När direktivet skulle vara genomfört meddelade Sverige kommissionen att det skedde genom Konsumentverkets riktlinjer KOVFS 1996:12 och marknadsföringslagen. Senare ersattes riktlinjerna av allmänna råd, KOVFS 2010:3 och därefter KOVFS 2018:3 med en ändring 2022.
Allmänna råd är inte bindande. De säger vad en näringsidkare bör göra, inte vad den ska göra. Regeringen bedömde att direktivets skyldigheter i stället borde stå i lag, förordning eller bindande föreskrifter. I proposition 2023/24:55 från december 2023 föreslogs därför en ny lag som tydligare genomför direktivet. Riksdagen sa ja och lagen trädde i kraft 1 juli 2024.
| Regel | Typ | Gäller från | Innehåll |
|---|---|---|---|
| Lag (2024:221) | lag | 1 juli 2024 | skyldighet att informera vid bilen, på sammanställning och i reklam |
| Förordning (2024:222) | förordning | 1 juli 2024 | Konsumentverket tar fram översikten och får skriva föreskrifter |
| KOVFS 2024:1 | bindande föreskrifter | 1 oktober 2024 | format, storlek, uppdatering och innehåll |
| KOVFS 2018:3 och 2022:1 | allmänna råd | upphörde 1 oktober 2024 | tidigare vägledning, ersatt av KOVFS 2024:1 |
Vad kräver lagen av bilhandlaren?
Enligt lag (2024:221) om information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar gäller kraven när en näringsidkare erbjuder nya personbilar till konsumenter för försäljning eller långtidsuthyrning. Lagen gäller därför även privatleasing. Begagnade bilar omfattas inte.
- Vid bilen: informationen ska vara väl synlig på eller i närheten av varje ny personbil på försäljningsstället.
- Sammanställning: uppgifterna ska sammanställas per bilmärke på en affisch eller bildskärm på en framträdande plats, för alla modeller som erbjuds där.
- Översikt: du har rätt att kostnadsfritt få en översikt över alla personbilsmodellers förbrukning och utsläpp.
- Reklam: reklam för nya personbilar ska innehålla bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för de modeller reklamen gäller.
Vad står i Konsumentverkets föreskrifter?
Konsumentverket beslutade föreskrifterna KOVFS 2024:1 den 24 september 2024. De gäller från 1 oktober 2024 och reglerar hur informationen ska se ut och visas. De gamla allmänna råden KOVFS 2018:3 och KOVFS 2022:1 upphörde samma dag.
Deklarationen vid bilen
Vid varje bil ska det finnas en deklaration i A4-format under rubriken Bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Den ska tydligt ange bilmodell, bränsletyp, bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Alla deklarationer ska vara utformade på ett enhetligt sätt. Deklarationen får sitta på bilen eller finnas i närheten av den.
Sammanställningen per märke
Affischen ska vara minst 50 × 70 cm. En bildskärm på minst 25 × 32 cm, motsvarande 17 tum, får användas i stället. Affischen ska uppdateras fullständigt minst var sjätte månad och en bildskärm minst varje månad. Modellerna ska rangordnas per bränsletyp efter ökande koldioxidutsläpp, med den snålaste överst.
Reklam
I reklam ska bränsleförbrukningen anges i liter per 100 km med en decimal och koldioxidutsläppet i gram per km avrundat till närmaste heltal. Informationen ska vara lättläst och inte mindre framträdande än huvuddelen av informationen i reklamen. För en modell med flera varianter får reklamen visa varje variants värde eller spannet mellan lägsta och högsta värde.
Kan du själv konfigurera bilen, till exempel på tillverkarens webbplats, ska det tydligt framgå hur utrustning och val påverkar värdena. Regeln hänger ihop med hur WLTP räknar fram ett eget värde för varje utrustningsnivå.

Hur gick övergången till WLTP-värden?
När WLTP ersatte NEDC behövde konsumentinformationen också byta värden. EU-kommissionen rekommenderade 31 maj 2017, i rekommendation (EU) 2017/948, att medlemsländerna från 1 januari 2019 bara skulle använda WLTP-värden i informationen. NEDC-värden fick användas till och med 31 december 2018. Bilar i slutserier fick visa NEDC-värden även efter det, men bara med en upplysning om att värdena inte är jämförbara med WLTP.
Sverige valde en något längre övergång. Konsumentverkets allmänna råd KOVFS 2018:3 sa att både NEDC- och WLTP-värden borde anges under 2019 och att endast WLTP-värden borde anges från 2020. Sedan dess är det WLTP-värdet du ser i bilannonser och på deklarationen i butiken. Ändringen 2022 lade till en upplysning om att körsätt och andra faktorer påverkar den verkliga förbrukningen.
Värdena räknas fram av tillverkarna och Konsumentverket gör inga egna mätningar eller beräkningar. Hur WLTP och NEDC skiljer sig åt i siffror går vi igenom på sidan om NEDC och WLTP.
Var hittar du översikten över alla bilmodeller?
Konsumentverket ansvarar för översikten och ska enligt förordningen ta fram den minst en gång per år. Den senaste utgåvan heter Bilar och bränsleförbrukning 2026 och listar personbilsmodellerna med förbrukning och koldioxidutsläpp enligt WLTP vid blandad körning. För elbilar anges elförbrukning i kWh per 100 km.
Förteckningen bygger på data som Konsumentverket hämtat från Bilvision och har topplistor per bränsletyp sorterade efter lägst utsläpp. För vissa modeller saknas uppgifter, så fråga handlaren om du inte hittar din bil. Deklarationen vid bilen och tillverkarens konfigurator ger värdet för den enskilda varianten.
Vem har tillsyn och vad händer om reglerna bryts?
Konsumentverket har tillsyn över att reglerna följs. Lagen säger att informationen är väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen. Utelämnar en bilhandlare uppgifterna kan det därför vara otillbörlig marknadsföring. KO kan föra talan både när uppgifterna saknas och när de är felaktiga.
Konsumentombudsmannen kan i mindre allvarliga fall meddela förbud eller åläggande. I andra fall kan KO väcka talan i Patent- och marknadsdomstolen. Marknadsstörningsavgift kan inte tas ut när informationen saknas. Talerätten är inte begränsad till KO.
Hur ska direktivet ersättas 2026?
Bilmärkningsdirektivet är över 25 år gammalt. Etiketterna är inte harmoniserade mellan medlemsländerna och direktivet täcker digitala kanaler dåligt. Kommissionen publicerade en utvärdering 5 juni 2025. Där konstaterades att direktivet hjälpt konsumenter att välja snålare bilar men skulle fungera bättre med digitala informationsverktyg och en enda gemensam etikett för hela EU.
Den 16 december 2025 lade kommissionen fram förslaget COM(2025)995. Förslaget är en förordning som ändrar EU:s koldioxidkrav för nya bilar och lätta lastbilar, förordning (EU) 2019/631. Samma förordning upphäver direktiv 1999/94/EG. Märkningen flyttas därmed in i en förordning som gäller direkt i alla medlemsländer.
Vad innehåller förslaget om märkning?
- Ny etikett: ett märkningssystem byggt på klasser för koldioxidprestanda, i tryckt eller elektronisk form.
- Vid bilen: etiketten ska visas tydligt och läsbart nära varje bil som säljs eller leasas.
- Begagnade elbilar och laddhybrider: handlaren ska informera om batteriets aktuella hälsotillstånd.
- Reklam och nätet: etiketten ska finnas i reklam, även för bilar som säljs eller leasas på internet. Konfiguratorer ska visa hur tillval påverkar värdena.
- Databas: kommissionen ska bygga en offentlig produktdatabas senast tolv månader efter ikraftträdandet, som ersätter de tryckta översikterna.
- Kopior förbjuds: etiketter som efterliknar den officiella eller kan vilseleda får inte användas.
Varje medlemsland ska utse en marknadskontrollmyndighet och införa sanktioner. Märkningsreglerna ska enligt förslaget gälla tolv månader efter att förordningen trätt i kraft.
Var står förhandlingarna i oktober 2026?
Ärendet har procedurnummer 2025/0420(COD). I Europaparlamentet ansvarar miljöutskottet ENVI, med Massimiliano Salini som rapportör sedan mars 2026. Ett utkast till betänkande lades fram 17 april 2026 och ändringsförslag kom i juni och juli. Enligt parlamentets lagstiftningsobservatorium väntar ärendet på beslut i utskottet och en preliminär omröstning i plenum är planerad till 23 november 2026.
I ministerrådet redovisade ordförandeskapet en lägesrapport 15 juni 2026. Där fanns bred enighet om en kompromisstext, framför allt i märkningsdelen. Två frågor var fortfarande öppna: om begagnade bilar ska omfattas och om bilens energieffektivitet ska stå på etiketten. Ingen gemensam ståndpunkt hade då antagits i rådet. Förordningen kan tidigast bli klar efter förhandlingar mellan parlamentet och rådet. Fram till dess gäller den svenska lagen och KOVFS 2024:1.
Vanliga frågor om konsumentinformation om bilar
Måste bilhandlaren visa bilens förbrukning?
Ja. Enligt lag (2024:221) ska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp visas väl synligt på eller nära varje ny personbil som erbjuds konsumenter för försäljning eller långtidsuthyrning.
Gäller kraven begagnade bilar?
Nej. Den svenska lagen gäller nya personbilar. EU-kommissionens förslag från december 2025 innehåller krav på information om batteriets hälsotillstånd för begagnade elbilar och laddhybrider, men frågan om begagnade bilar är fortfarande öppen i förhandlingarna.
Vilka värden ska stå i bilreklam?
Reklam ska ange bränsleförbrukning i liter per 100 km med en decimal och koldioxidutsläpp i gram per km. Värdena ska vara de officiella WLTP-värdena.
Gäller kraven privatleasing?
Ja. Lagen gäller när nya personbilar erbjuds konsumenter för försäljning eller långtidsuthyrning, vilket omfattar privatleasing.
Vilken myndighet ansvarar för reglerna?
Konsumentverket skriver föreskrifterna, tar fram översikten Bilar och bränsleförbrukning och har tillsyn. Konsumentombudsmannen kan föra talan i Patent- och marknadsdomstolen.
När började bilannonser visa WLTP-värden?
Kommissionen rekommenderade enbart WLTP-värden från 1 januari 2019. I Sverige angavs både NEDC och WLTP under 2019 och enbart WLTP från 2020.
Varför visar annonsen ett spann i stället för ett värde?
En modell med flera varianter får visa spannet mellan lägsta och högsta värde. WLTP ger olika värden beroende på utrustning, så den lägsta siffran gäller ofta den lättaste varianten.
Kommer det en ny EU-etikett för bilar?
Kommissionen föreslog 16 december 2025 en gemensam EU-etikett med klasser för koldioxidprestanda. Förslaget förhandlas i parlamentet och rådet under hösten 2026 och är inte beslutat.
Kan en bilhandlare få böter om förbrukningen saknas?
Marknadsstörningsavgift kan inte tas ut när informationen saknas. Konsumentombudsmannen kan förbjuda marknadsföringen eller ålägga handlaren att lämna informationen.
Läs vidare om WLTP
- WLTP för bilköpare
- NEDC vs WLTP: skillnaderna i en tabell
- WLTP och fordonsskatten
- WLTP och EU:s CO₂-mål
Källor
- EUR-Lex: Direktiv 1999/94/EG
- EUR-Lex: Kommissionens rekommendation (EU) 2017/948
- Svensk författningssamling: Lag (2024:221)
- Svensk författningssamling: Förordning (2024:222)
- Riksdagen: Proposition 2023/24:55
- Riksdagen: Civilutskottets betänkande 2023/24:CU19
- Konsumentverket: KOVFS 2024:1
- Konsumentverket: Bilar och bränsleförbrukning 2026
- Lagen.nu: KOVFS 2018:3
- EU-kommissionen: utvärdering av bilmärkningsdirektivet (2025)
- Europaparlamentets utredningstjänst: Revision of CO2 standards and vehicle labelling
- Europaparlamentet: Procedure file 2025/0420(COD)
- Europeiska unionens råd: lägesrapport 10065/1/26 (juni 2026)
Redaktionen läste källorna 11 oktober 2026.

Övergången från NEDC till WLTP påminner mig om många andra förändringar i livet där det gamla möter det nya – det kan vara klurigt, förvirrande men också nödvändigt. Jag minns när jag själv bytte från en äldre teknik till en nyare i ett helt annat sammanhang och kände initialt en viss frustration över att behöva lära mig något nytt. Men över tid insåg jag värdet av förändringen. Här känns det som om industrin erkänner att även om övergången kan vara klumpig, så är det för konsumentens bästa. Jag uppskattar verkligen den ökade transparensen som WLTP kommer att medföra, men jag kan också förstå förvirringen det kan skapa i början. Jag skulle nog vilja ha en enkel jämförelseguide bredvid mig när jag kollar på bilar, åtminstone tills jag vänjer mig vid den nya standarden. Det hela påminner mig om vikten av att inte bara förändra, utan att också kommunicera dessa förändringar effektivt till de berörda.