WLTP-räckvidden är den sträcka en elbil klarar på full laddning i EU:s labbtest. Provet körs vid 23 °C utan kupévärme och med en snittfart på 46,5 km/h. Elförbrukningen anges i kWh per 100 km och räknas på den el som går åt från elnätet, så laddförlusterna ingår i värdet. På vägen blir räckvidden ofta kortare än WLTP-siffran. I NAF:s vintertest i Norge i januari 2026, vid minus 8 till minus 31 °C, kom 24 elbilar i snitt cirka 38 procent kortare än sitt WLTP-värde. I samma organisations sommartest i juni 2025 låg snittet bara cirka 1 procent från WLTP-värdet.
- 23 °Ctesttemperatur, utan kupévärme
- -38 %snittavvikelse mot WLTP i NAF:s vintertest 2026
- 1 %snittavvikelse mot WLTP i NAF:s sommartest 2025
- 78 %av räckvidden kvar vid 0 °C enligt Recurrent
Hur mäts WLTP-räckvidden för en elbil?
En elbil testas på samma rullande landsväg och med samma körcykel som en bensinbil. WLTP-cykeln för personbilar är 23,27 kilometer lång, tar 1 800 sekunder och består av fyra faser: låg, medel, hög och extra hög. Högsta fart är 131,3 km/h och bilen står still ungefär 13 procent av tiden. Skillnaden mot en bensinbil ligger i vad som mäts. För elbilen är målet att ta reda på hur mycket energi bilen använder per kilometer och hur långt batteriet räcker.
Alla elbilar, laddhybrider och elhybrider räknas till WLTP:s klass 3 och körs på klass 3-cykeln. Testet görs i ett klimatstyrt labb runt 23 °C. Luftkonditionering och kupévärme är avstängda under provet.
Grundmetoden: cykeln om och om igen
I den ursprungliga metoden laddas bilen fullt och kör sedan WLTP-cykeln gång på gång tills batteriet inte orkar längre. Sträckan som bilen klarar blir räckvidden. För en elbil med stort batteri kan grundmetoden kräva många upprepade cykler och många timmars arbete i labbet. Därför finns ett snabbare alternativ.
Den förkortade testmetoden
Den förkortade testmetoden består av fyra segment. Segment ett och tre är dynamiska och innehåller en hel WLTP-cykel följd av stadscykeln, ungefär 31 kilometer per segment. Segment två och fyra är körning i konstant 100 km/h. De konstanta segmenten finns där för att tömma batteriet snabbare. Deras längd beror på batteriets kapacitet.
Provet avslutas när bilen inte längre kan hålla 100 km/h i det sista konstantsegmentet. Under hela provet mäts ström och spänning vid drivbatteriet. Räckvidden räknas fram ur energin i de dynamiska segmenten.
Vad betyder stadsräckvidd?
Stadsräckvidden räknas på WLTP:s stadscykel, som bara består av låg- och medelfasen. Låg- och medelfasen har en högsta fart på 56,5 respektive 76,6 km/h och många stopp. Elbilar förbrukar lite energi i den sortens körning, så stadsräckvidden blir längre än den blandade räckvidden. I bilens intyg om överensstämmelse (CoC) finns stadsräckvidden som en egen rad, Electric range city, bredvid den vanliga räckvidden.
Hur räknas elförbrukningen och laddförlusterna?
Efter provet laddas batteriet fullt igen och den energi som tas från elnätet mäts. När växelström från nätet omvandlas till likström för batteriet uppstår förluster i laddaren och i batteriet. Den blandade elförbrukning som står i broschyren är beräknad med de förlusterna inräknade. En bil med 16 kWh per 100 km i WLTP har inte 16 kWh per 100 km ut till hjulen, utan något mindre.
Räckvidden räknas på ett annat sätt. Där används sambandet mellan batteriets användbara energi och bilens likströmsförbrukning i cykeln. Om du vill räkna baklänges från WLTP-förbrukning till batteristorlek måste du därför veta om värdet gäller växelström från nätet eller likström ur batteriet. Annars hamnar beräkningen fel med ungefär storleken på laddförlusterna.
Vad säger batteriets kapacitet?
Batteriets kapacitet i kWh sätter taket för räckvidden, men förbrukningen per kilometer avgör hur långt kapaciteten räcker. Två elbilar med lika stora batterier kan få helt olika WLTP-räckvidd om den ena är tyngre, bredare eller har sämre aerodynamik. Därför är förbrukningen i kWh per 100 km ofta ett bättre jämförelsetal än räckvidden när du jämför bilar i samma storlek.
Varför kommer elbilen inte lika långt som WLTP lovar?
WLTP är byggt för att alla bilar ska testas på exakt samma sätt, inte för att förutsäga din egen körning. Provet körs i en temperatur där batteriet trivs, utan kupévärme och med en snittfart på 46,5 km/h inklusive stopp. Den extra höga fasen når 131,3 km/h, men bara under en kort del av provet. Varje faktor som skiljer din vardag från labbet flyttar resultatet.
Kyla är den största enskilda faktorn. Kalla battericeller har högre inre motstånd och kan inte ta emot eller lämna energi lika effektivt. Kupén och batteriet måste värmas. Den energin tas från samma batteri som driver bilen.
Hög fart kommer på andra plats. Luftmotståndet växer snabbt med farten. På motorväg finns få inbromsningar där bilen kan återvinna energi.
Andra saker som drar ner räckvidden är tung last, takbox, breda vinterdäck, regn och snö på vägen samt mycket backar. Inget av det finns med i WLTP-provet. Åt andra hållet kan lugn körning i 70-90 km/h på sommaren ge längre räckvidd än WLTP, vilket NAF:s sommartest visar.
Hur mycket sänker kyla räckvidden enligt oberoende tester?
Den norska bilorganisationen NAF kör varje år testet El Prix tillsammans med tidningen Motor. Bilarna laddas fullt och körs på allmän väg i Norge tills de inte längre kan hålla skyltad hastighet. Resultaten jämförs med varje bils WLTP-värde. Testerna visar hur mycket temperaturen betyder, eftersom samma typ av rutt körs både vinter och sommar.
| Test | Temperatur | Antal bilar | Snittavvikelse mot WLTP | Minst avvikelse | Störst avvikelse |
|---|---|---|---|---|---|
| NAF El Prix vinter, januari 2025 | -6 till +8 °C | 24 | -18 till -19 % | -4,1 % | -29,5 % |
| NAF El Prix sommar, juni 2025 | 6 till 18 °C | 27 | cirka 1 % | +11,3 % | -13,7 % |
| NAF El Prix vinter, januari 2026 | -8 till -31 °C | 24 | -38 % | -29 % | -46 % |
Vintern 2025 var mild med regn och temperaturer mellan minus 6 och plus 8 grader. Polestar 3 kom 537 kilometer mot sina 560 i WLTP, en avvikelse på 4,1 procent. Voyah Dream tappade mest med 29,5 procent. NAF anger snittavvikelsen till 19,4 procent i en artikel och till 18 procent i en annan, så vi skriver 18-19 procent.
Sommartestet i juni 2025 hade 27 bilar och temperaturer runt 6-18 °C. Österrikiska ÖAMTC, som deltog, rapporterar att 15 av 27 bilar nådde eller överträffade WLTP-värdet. Tesla Model Y Long Range AWD kom längst över sitt värde med 652 kilometer mot 586 i WLTP. Lucid Air Grand Touring kom 829 kilometer mot 960 i WLTP och hade störst avvikelse. Uppgifterna om temperaturen spretar något: NAF skriver 6-17 grader i texten och redovisar en högsta prognos på 18 grader, medan ÖAMTC anger 12-18 grader.
Januari 2026 blev det kallaste El Prix hittills. Enligt NAF:s redovisning av vintertestet 2026 var snittavvikelsen 38 procent, med en lägsta temperatur ned mot minus 31 grader i Folldal. Hyundai Inster och MG S6 klarade sig bäst med 29 procents tapp. Lucid Air Grand Touring och Opel Grandland tappade runt 46 procent. ÖAMTC räknar snittet till 37,6 procent.
Vad visar ADAC:s mätningar i kyla?
Tyska ADAC har jämfört elbilar vid minus 7 och plus 23 °C på en kort pendlingssträcka om 23 kilometer, med mätdata från Green NCAP. Elförbrukningen steg med mellan 38 och 107 procent beroende på modell och med 70 procent i snitt. Räckvidden blev i genomsnitt cirka 40 procent kortare. Bensinbilar förbrukade 15 procent mer och dieselbilar 24 procent mer i samma jämförelse.
Den korta sträckan är förklaringen till de höga siffrorna. Enligt ADAC:s genomgång av elbilars vinterräckvidd väger uppvärmningen av kupé och batteri tyngst i början av resan. När kupén väl är varm går det åt betydligt mindre energi för att hålla temperaturen. På längre körningar runt 100 kilometer vid 0 °C mätte ADAC 21 procent högre förbrukning för Renault Zoe och Peugeot e-208 och drygt 30 procent för en VW ID.3 med äldre mjukvara. I ADAC:s långtidstester var merförbrukningen på vintern 25-31 procent.
Vad visar Recurrents data från vanliga bilägare?
Amerikanska Recurrent analyserar körning från vanliga elbilsägare i stället för testrundor. I studien för vintern 2025/2026, med data från mer än 30 000 bilar och 34 modeller, behöll elbilarna i snitt 78 procent av sin maximala räckvidd vid 0 °C. Vid minus 7 °C var snittet 70 procent. Bästa modell behöll 88 procent vid 0 °C och sämsta 69 procent.
Siffrorna från de tre källorna går inte att jämföra rakt av. NAF mäter mot WLTP på en lång landsvägsrunda, ADAC mäter förbrukning på korta och långa sträckor och Recurrent jämför bilens egen räckvidd vid olika temperaturer. Gemensamt är att tappet växer ju kallare det blir och ju kortare resorna är.
Hur mycket sänker motorvägsfart räckvidden?
ADAC körde i januari 2025 en simulerad vinterresa från München till Berlin med 25 elbilar. Rutten var 582 kilometer lång och kördes på rullande landsväg i en klimatkammare inställd på 0 °C. Farten var den högsta tillåtna och 130 km/h på sträckor utan hastighetsgräns, vilket gav en snittfart på 111 km/h. Bilarna var fulladdade och förvärmda i förväg.
Hos 18 av de 25 bilarna låg energiförbrukningen ungefär 50 procent över broschyrens värde. Tre modeller låg 80 procent eller mer över. Minst avvikelse hade Nio ET5 med 10 procent, följd av Porsche Taycan med 23 procent och Mercedes EQS med 25 procent. Mercedes EQS var den enda bilen som klarade hela sträckan utan laddstopp, med en förbrukning på 20,4 kWh per 100 km.
Testet blandar kyla och hög fart, så siffrorna visar den samlade effekten. Mönstret stämmer med WLTP:s egna faser. I låg- och medelfasen går det åt lite energi, medan den extra höga fasen med 131,3 km/h är den mest krävande för en elbil.
Räkna ut räckvidden i kyla och på motorväg
Skriv in bilens räckvidd enligt WLTP och välj temperatur och fart. Räknaren bygger på NAF:s El Prix och Elbilsmagasinets test av ID.4. Svaret blir ett spann eftersom olika bilar tappar olika mycket i kyla.
Hur långt räcker elbilen?
En grov uppskattning av räckvidden från WLTP-värdet, utifrån temperatur och fart.
Temperaturfaktorerna bygger på NAF:s räckviddstester El Prix (sommar 2025, vinter 2025 och 2026). Fartfaktorerna bygger på Elbilsmagasinets test av en Volkswagen ID.4 i 90 och 120 km/h. Värdena för 5-15 °C och 110 km/h är redaktionens uppskattningar mellan mätpunkterna. Kyla och motorvägsfart samverkar, så sträng kyla i 120 km/h kan ge kortare räckvidd än spannet visar.
Hjälper värmepump och förvärmning?
Recurrents studie från januari 2025, med mer än 18 000 bilar, visade att en genomsnittlig elbil med värmepump behöll 83 procent av räckvidden i minusgrader. Utan värmepump var snittet 75 procent. Elva av de tretton bästa bilarna i kyla hade värmepump. I den senare studien för vintern 2025/2026 anger Recurrent att en värmepump ger cirka 10 procent längre räckvidd vid 0 °C.
Förvärmning medan bilen står på laddning är det andra verktyget. Värmen till kupén och batteriet kommer då från elnätet och inte från drivbatteriet. ADAC skriver att ungefär 15 minuters förvärmning räcker för de flesta bilar och att räckvidden kan öka om batteriet värms upp medan bilen är inkopplad. En varm kupé från start tar bort den tyngsta energiposten på korta resor.
Hur påverkar regenerativ bromsning WLTP-värdet?
En elbil kan använda elmotorn som generator när den bromsar och föra tillbaka energi till batteriet. Funktionen gör mest nytta i stadstrafik med många inbromsningar. Enligt amerikanska energidepartementets sajt om hur energin används i en elbil kan återvinningen motsvara 32 procent av energin i stadskörning. Elmotorn står också helt still när bilen står still och slösar ingen energi på tomgång.
WLTP:s lågfas har stillastående ungefär 26 procent av tiden och många inbromsningar och accelerationer. Elbilar får därför låg förbrukning i låg- och medelfasen och hög förbrukning i den extra höga fasen. Effekten syns tydligt i stadsräckvidden, som nästan alltid är längre än den blandade räckvidden.
Hur skiljer sig WLTP från EPA och CLTC?
I USA sätter miljömyndigheten EPA räckvidden. Bilen körs på en stadscykel och en landsvägscykel tills batteriet tar slut. Resultaten multipliceras normalt med 0,7 för att efterlikna verklig körning. Sedan vägs stadsvärdet till 55 procent och landsvägsvärdet till 45 procent. WLTP har ingen sådan nedjustering, så samma bil får oftast längre räckvidd i WLTP än i EPA.
Kina använder cykeln CLTC-P för personbilar. Cykeln tar 1 800 sekunder som WLTP men är bara 14,48 kilometer lång, med en snittfart på 29 km/h och en högsta fart på 114 km/h. Lägre fart och mer stadskörning ger längre räckvidd på pappret. Det finns ingen fast omräkningsfaktor mellan CLTC och WLTP, så en kinesisk räckviddssiffra säger lite om vad samma bil får i Europa.
| Test | Region | Sträcka per cykel | Snittfart | Högsta fart |
|---|---|---|---|---|
| WLTP (klass 3b) | EU | 23,27 km | 46,5 km/h | 131,3 km/h |
| CLTC-P | Kina | 14,48 km | 29,0 km/h | 114,0 km/h |
| NEDC (före WLTP) | EU | 10,93 km | 33,4 km/h | 120,0 km/h |
Vad säger WLTP inte om laddning?
WLTP mäter förbrukning och räckvidd, inte hur snabbt bilen laddar. Laddeffekten i kW, laddkurvan och hur bilen förvärmer batteriet inför snabbladdning ingår inte i provet. För långa resor kan laddtiden betyda lika mycket som räckvidden. I ADAC:s motorvägstest räckte Mercedes EQS hela vägen, medan sju modeller klarade sig med ett stopp och åtta behövde tre stopp.
Hur långt räcker en elbil på vintern 2026?
Testerna ger en grov tumregel. Runt nollan och i blandad körning hamnar många elbilar ungefär 20 procent under WLTP-värdet. Vid minus 10 grader och kallare är 30-40 procent kortare räckvidd vanligt. Enskilda bilar har tappat närmare hälften i NAF:s test. Korta resor med kall bil ger störst procentuellt tapp.
Råden nedan bygger på de oberoende testerna:
- Förvärm kupén och batteriet medan bilen står på laddning, så att värmen tas från elnätet.
- Välj en bil med värmepump om du kör mycket i kyla. Recurrents data visar ungefär 10 procent längre räckvidd vid 0 °C.
- Använd sätesvärme och rattvärme. De värmer kroppen direkt i stället för hela kupéluften.
- Sänk farten på motorväg. Luftmotståndet växer snabbt med farten och elbilen återvinner lite energi där.
- Planera laddstopp med marginal och aktivera batteriets förvärmning inför snabbladdning om bilen har funktionen.
- Jämför bilar på elförbrukning i kWh per 100 km och på stadsräckvidd om du mest kör kort.
WLTP-räckvidden är ett jämförelsevärde. Det visar vilken bil som är effektivast under lika villkor, men inte hur långt just din bil kommer en kall morgon i februari. Använd WLTP för att jämföra bilar och de oberoende vintertesterna för att bedöma hur mycket marginal du behöver.
Vanliga frågor om WLTP-räckvidd för elbilar
Vid vilken temperatur mäts WLTP-räckvidden?
WLTP-räckvidden mäts i labb vid cirka 23 °C. Kupévärme och luftkonditionering är avstängda under provet.
Ingår laddförlusterna i WLTP-förbrukningen?
Ja. Den blandade elförbrukningen i kWh per 100 km räknas på energin från elnätet efter fulladdning, så förlusterna i laddare och batteri ingår.
Hur mycket kortare blir räckvidden på vintern?
Det beror på temperatur och resans längd. I NAF:s vintertest 2025 vid minus 6 till plus 8 grader var snittet 18-19 procent under WLTP. I vintertestet 2026 vid ned mot minus 31 grader var snittet 38 procent.
Kan en elbil komma längre än WLTP-räckvidden?
Ja, vid milt väder och måttlig fart. I NAF:s sommartest 2025 nådde eller överträffade 15 av 27 elbilar sitt WLTP-värde.
Vad är stadsräckvidd i WLTP?
Stadsräckvidden mäts på WLTP:s låg- och medelfas, som har lägre fart och fler stopp. Värdet blir längre än den blandade räckvidden och står som en egen rad i bilens intyg om överensstämmelse.
Hur mycket hjälper en värmepump?
Recurrents data från USA visar att elbilar med värmepump behöll 83 procent av räckvidden i minusgrader mot 75 procent utan. I en senare studie anger Recurrent cirka 10 procent längre räckvidd vid 0 °C med värmepump.
Varför är EPA-räckvidden lägre än WLTP-räckvidden?
EPA multiplicerar normalt testresultatet med 0,7 för att efterlikna verklig körning. WLTP har ingen sådan nedjustering, så samma bil får oftast högre siffra i WLTP.
Vad är den förkortade testmetoden?
Den förkortade testmetoden har två dynamiska segment med WLTP-cykeln och stadscykeln och två segment i konstant 100 km/h. De konstanta segmenten tömmer batteriet snabbare så att provet inte tar lika lång tid för bilar med stora batterier.
Mäter WLTP hur snabbt en elbil laddar?
Nej. WLTP mäter förbrukning och räckvidd men inte laddeffekt eller laddtid.
Läs vidare om WLTP
- WLTP förklarat
- Så fungerar WLTP-testcykeln
- WLTP för hybrider och laddhybrider
- Stadsbilar och WLTP
- Därför skiljer sig verklig förbrukning från WLTP
- WLTP jämfört med andra teststandarder
Källor
- DieselNet: Worldwide Harmonized Light Vehicles Test Cycle (WLTC)
- electrive: Wie die WLTP-Reichweite von Elektroautos ermittelt wird
- EVKX: Så beräknas WLTP-räckvidd för elbilar
- Förordning (EU) 2017/1347: WLTP-värden i intyget om överensstämmelse
- NAF: El Prix vinter 2025, rekkevidde
- NAF: El Prix sommer 2025
- ÖAMTC: Sommer-Reichweitentest 2025 in Norwegen
- auto motor und sport: NAF-Reichweitentest 2025
- NAF: El Prix vinter 2026, rekkeviddetest
- ÖAMTC: Winter-Reichweitentest 2026 in Norwegen
- ADAC: Elektroauto im Winter, Reichweite und Verbrauch
- ADAC: Großer E-Auto-Winter-Test auf der Autobahn (2025)
- Recurrent: Winter EV range loss
- Carscoops om Recurrents vinterstudie (januari 2025)
- U.S. Department of Energy: All-Electric Vehicles
- The Drive: How the EPA determines EV range
- InsideEVs: EPA vs WLTP range difference
- DieselNet: China Light-Duty Vehicle Test Cycle (CLTC)
Redaktionen läste källorna 11 oktober 2026.