WLTP-testcykeln är en 30 minuter lång körning på 23,27 kilometer som en bil gör på rullande landsväg i ett laboratorium. Cykeln har fyra faser med låg, medel, hög och extra hög hastighet, en snittfart på 46,5 km/h och en toppfart på 131,3 km/h. Under körningen mäts avgaserna. Ur dem räknas bilens officiella bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp fram.
Vad är WLTP?
WLTP står för Worldwide harmonised Light vehicles Test Procedure och är en global standard för att mäta bränsleförbrukning, koldioxidutsläpp, elförbrukning, räckvidd och föroreningar från personbilar och lätta transportbilar. Testet ersatte det äldre NEDC (New European Driving Cycle) för nya biltyper i EU från 1 september 2017 och för alla nya bilar från 1 september 2018.
Själva körcykeln heter WLTC, Worldwide harmonised Light vehicles Test Cycle. Den är en del av FN:s globala tekniska föreskrift nr 15, som EU har fört in i förordning (EU) 2017/1151. Förordningen styr också allt runt omkring körningen, från hur bilen förbereds till hur resultaten räknas fram.
Syfte och mål
Realistiska mätningar
Syftet med WLTP är att de officiella siffrorna ska ligga närmare den förbrukning du får i vardagen. Det gamla NEDC-testet hade blivit för lätt att optimera för. Forskningsorganisationen ICCT visade att nya bilar 2017 i genomsnitt drog 39 procent mer i verklig körning än deras NEDC-värden. Med WLTP har glappet minskat till omkring 20 procent enligt EU:s egna mätningar av bilar registrerade 2021.
Global standard
WLTP togs fram av FN:s världsforum för fordonsregler, WP.29, med kördata från EU, Schweiz, USA, Indien, Sydkorea och Japan. Tanken är att samma körcykel ska kunna användas i flera regioner, så att bilar går att jämföra mellan marknader och tillverkarna slipper göra helt olika prov för varje land. Japan och EU använder WLTP för typgodkännande.
Struktur och faser
Fyra olika faser
WLTP-testcykeln är uppdelad i fyra faser som körs direkt efter varandra: låg, medel, hög och extra hög hastighet. Varje fas innehåller start, acceleration, jämn fart, inbromsning och stopp, men andelen stillastående sjunker ju snabbare fasen är. Lågfasen liknar stadstrafik med stopp en fjärdedel av tiden. Extra hög motsvarar motorväg och når 131,3 km/h.
| Fas | Tid | Sträcka | Högsta fart | Snittfart | Stillastående |
|---|---|---|---|---|---|
| Låg | 589 s | 3,10 km | 56,5 km/h | 18,9 km/h | 26,5 % |
| Medel | 433 s | 4,76 km | 76,6 km/h | 39,5 km/h | 11,1 % |
| Hög | 455 s | 7,16 km | 97,4 km/h | 56,7 km/h | 6,8 % |
| Extra hög | 323 s | 8,25 km | 131,3 km/h | 92,0 km/h | 2,2 % |
| Totalt | 1 800 s | 23,27 km | 131,3 km/h | 46,5 km/h | 13,4 % |
Tids- och distansramar
Totalt varar WLTP-testcykeln i 1 800 sekunder (exakt 30 minuter) och omfattar 23,27 kilometer för en vanlig personbil. Det är mer än dubbelt så långt som NEDC, som tog 1 180 sekunder och gick 10,93 kilometer med en snittfart på 33,4 km/h. Den längre sträckan och den högre farten ger luftmotståndet större vikt i resultatet. Motorvägsfasen visar hur mycket bilen drar i högre hastighet.
Testförhållanden
Temperatur och klimat
Testerna genomförs vid en standardiserad temperatur på 23 °C. Eftersom den genomsnittliga temperaturen i Europa är lägre kör tillverkarna också ett kompletterande prov vid 14 °C för en representativ bil i varje grupp av liknande modeller. Skillnaden mellan proven blir en korrektionsfaktor som läggs på CO₂-värdet för alla bilar i gruppen.
Bilen startar kall, efter att ha stått i provrummets temperatur, så att uppvärmningsfasen med högre förbrukning ingår. Kupévärme och luftkonditionering är avstängda under provet.
Körprofil
Den körprofil som används i WLTP är baserad på verkliga kördata från fem regioner och täcker stad, förort, landsväg och motorväg. Profilen är densamma för alla bilar i samma klass och tar inte hänsyn till din egen körstil. En förare följer hastighetskurvan sekund för sekund på en skärm, inom snäva toleranser. Växlingspunkterna räknas fram för varje bil utifrån effekt, vikt och utväxling, till skillnad från NEDC där de var fasta.
Rullarna i provrummet bromsar bilen lika mycket som vägen hade gjort. Tillverkaren mäter först upp bilens körmotstånd, med luftmotstånd, rullmotstånd och massa, genom utrullningsprov på en provbana.
Så räknas bränsleförbrukningen i WLTP
Bränsleförbrukningen mäts inte med en flödesmätare i tanken. Under hela körningen samlas avgaserna upp och analyseras. Ur mängden kol i koldioxid, kolmonoxid och kolväten räknas det fram hur mycket bränsle som gått åt. Därför hänger CO₂-värdet och förbrukningen alltid ihop: samma bil med samma bränsle får ett CO₂-värde som är direkt proportionellt mot förbrukningen.
WLTP-värdet anges i liter per 100 kilometer för blandad körning, ofta tillsammans med ett värde för varje fas. Låg- och medelfasen visar vad bilen drar i stadstrafik. Extra hög visar förbrukningen i motorvägsfart.
Två bilar av samma modell kan få olika förbrukning. Tillverkaren mäter en lätt och strömlinjeformad variant och en tung och mindre strömlinjeformad. Värdet för varje enskild bil räknas fram däremellan utifrån vikt, däck, fälgar och tillval.
I verkligheten blir förbrukningen högre än WLTP-värdet: EU-kommissionens rapport om verklig förbrukning byggde på mätare i omkring 600 000 bilar registrerade 2021. Bensinbilarna drog i snitt 23,7 procent mer än sitt WLTP-värde och dieselbilarna 18,1 procent mer, motsvarande 1-1,5 liter per 100 kilometer.
Anpassningar för olika fordonstyper
Personbilar och lätta lastbilar
WLTP gäller både personbilar och lätta transportbilar, som omfattas fullt ut sedan 1 september 2019. Vilken cykel bilen kör beror på kvoten mellan effekt och vikt. Klass 3 gäller bilar med mer än 34 watt per kilo och omfattar nästan alla personbilar som säljs i Sverige. Inom klass 3 kör bilar med en toppfart på minst 120 km/h variant 3b och långsammare bilar variant 3a. Klass 2 och klass 1 är till för svagare fordon och har lägre fart i faserna.
Alternativa drivmedel
Elbilar, laddhybrider och vanliga hybrider räknas alltid som klass 3. En elbil kör i grundmetoden cykeln om och om igen tills batteriet är tomt. Sträckan blir WLTP-räckvidden. Elförbrukningen räknas på den energi som krävs för att ladda batteriet fullt igen från elnätet.
För laddhybrider mäts förbrukningen med fulladdat och med tomt batteri. Resultaten vägs ihop med en nyttofaktor som anger hur stor del av körningen som antas ske på el. Nyttofaktorn skärptes från 1 januari 2025, eftersom EU:s mätdata visade att laddhybridernas verkliga CO₂-utsläpp var 3,5 gånger högre än testvärdet.
Konsekvenser och fördelar
Bättre konsumentinformation
En av de största fördelarna med WLTP är att siffrorna ligger närmare verkligheten och att varje bils utrustning syns i värdet. Väljer du större fälgar eller tunga tillval ser du hur förbrukningen ändras redan när du konfigurerar bilen. Värdena är fortfarande ett jämförelsemått och inte en garanti för din egen förbrukning.
Påverkan på tillverkare
För biltillverkarna innebar WLTP fler och längre prov och nya beräkningsmodeller. EU:s mål för biltillverkarnas genomsnittliga CO₂-utsläpp räknades om till WLTP-nivå, så att målen blev lika stränga som tidigare men mätta med det nya testet.
Miljöpåverkan
Testet i sig minskar inga utsläpp, men mer realistiska siffror gör det svårare att nå klimatmål på papperet. Fordonsskatten i Sverige bygger på bilens CO₂-värde enligt Skatteverkets regler. För bilar som blev skattepliktiga från 1 januari 2020 används i regel WLTP-värdet. Bilar med högre utsläpp får därför högre skatt.
Sammanfattning
WLTP-testcykeln är 30 minuter och 23,27 kilometer lång, har fyra faser och en snittfart på 46,5 km/h. Testet ger mer realistiska siffror än NEDC och räknar in varje bils utrustning, men det körs i ett laboratorium vid 23 °C. Använd WLTP-värdena för att jämföra bilar med varandra och räkna med högre förbrukning i vardagstrafik, särskilt på vintern och i hög fart.
Vanliga frågor om WLTP-testcykeln
Hur lång är WLTP-testcykeln?
WLTP-testcykeln för en vanlig personbil är 1 800 sekunder eller 30 minuter lång och omfattar 23,27 kilometer.
Vilka faser har WLTP?
WLTP har fyra faser: låg (589 sekunder), medel (433 sekunder), hög (455 sekunder) och extra hög (323 sekunder). Toppfarten i faserna är 56,5, 76,6, 97,4 och 131,3 km/h.
Vilken temperatur körs WLTP-testet i?
WLTP-testet körs vid 23 °C. I EU görs också ett prov vid 14 °C som används för att korrigera CO₂-värdet.
Hur mäts bränsleförbrukningen i WLTP?
Förbrukningen räknas fram ur avgaserna. Mängden kol i koldioxid, kolmonoxid och kolväten visar hur mycket bränsle som har förbränts under körningen.
Vad är skillnaden mellan WLTP och WLTC?
WLTC är själva körcykeln, hastighetskurvan bilen följer. WLTP är hela testproceduren med förberedelser, inställningar, toleranser och beräkningar.
Varför förbrukar min bil mer än WLTP-värdet?
WLTP körs i ett laboratorium vid 23 °C utan kupévärme, backar, vind och last. EU:s mätdata visar att bensinbilar i verkligheten drar i snitt 23,7 procent mer och dieselbilar 18,1 procent mer än WLTP-värdet.
Gäller WLTP även elbilar?
Ja. Elbilar kör samma cykel tills batteriet är tomt. Sträckan blir den officiella WLTP-räckvidden. Elförbrukningen mäts som den energi som krävs för att ladda batteriet fullt igen.
Är snittfarten 46,5 km/h inklusive stopp?
Ja. Snittfarten 46,5 km/h räknas på hela cykeln inklusive de 242 sekunder då bilen står still.
Läs vidare om WLTP
- WLTP förklarat: testet, faserna och värdena
- NEDC vs WLTP: skillnaderna i en tabell
- WLTP mot verklig förbrukning
- Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
Källor
- DieselNet: Worldwide Harmonized Light Vehicles Test Cycle (WLTC)
- DieselNet: ECE 15 + EUDC / NEDC
- Transport Policy: WLTP, bakgrund, interpolation och temperaturkorrektion
- EUR-Lex: kommissionens förordning (EU) 2017/1151
- EU-kommissionen: första rapporten om verkliga CO₂-utsläpp (2024)
- Zemo Partnership om ICCT-rapporten From laboratory to road 2018
- Fleet News: Euro 6e-bis och laddhybridernas nyttofaktor
- Skatteverket: Fordonsskatt
- ACEA: WLTPfacts.eu, tidslinjen för övergången
Redaktionen läste källorna 11 oktober 2026.