Alternativa drivmedel för bil: el, HVO100, biogas, E85 och vätgas

Framtidens drivmedel för bilar i Sverige är i första hand el, kompletterad av biodrivmedel som HVO100, biogas och E85 för bilar som redan har förbränningsmotor. Enligt Energimyndighetens statistik för 2024 gav HVO100 82 procent lägre klimatpåverkan per körd sträcka än fossil diesel. Svensk fordonsgas gav 99 procent lägre än bensin och E85 gav 47 procent. Vätgas och elektrobränslen finns bara i liten skala. Reduktionsplikten är 10 procent för både bensin och diesel sedan 1 juli 2025. EU:s gällande regel kräver att nya bilar släpper ut 0 gram koldioxid per kilometer från 2035, men kommissionen har föreslagit 90 procent med plats för e-bränslen och biodrivmedel. Förslaget var inte antaget i oktober 2026.

• 82 %lägre klimatpåverkan för HVO100 än fossil diesel 2024
• 99 %lägre klimatpåverkan för svensk fordonsgas än bensin 2024
• 10 %reduktionsplikt för bensin och diesel sedan 1 juli 2025
• 16 %av personbilarna i trafik var laddbara vid slutet av 2025

Vilka drivmedel kan ersätta bensin och diesel?

Sex alternativ dominerar diskussionen om framtidens energikällor för bilar: el, HVO100, biogas, E85, vätgas och elektrobränslen. De skiljer sig åt i tre avseenden som avgör om de passar dig. Vilken bil drivmedlet kräver, hur mycket klimatpåverkan sjunker och hur lätt det är att tanka eller ladda.

Tabellen sammanfattar läget. Klimatsiffrorna är Energimyndighetens genomsnitt för drivmedel sålda i Sverige 2024, räknade per körd sträcka och från råvara till hjul. Tillgången bygger på branschorganisationernas senaste räkningar.

Källor för tabellen är Energimyndighetens rapport Drivmedel 2024 i Gröna Mobilisters sammanställning, Drivkraft Sveriges omställningsbarometrar från juni 2025, december 2025 och juni 2026 samt Energigas Sverige. Ren biogas kan få över 100 procent i beräkningen.

Hur stor är klimatnyttan enligt Energimyndighetens statistik?

Drivmedelsbolagen rapporterar varje år råvaror, ursprung och växthusgasutsläpp till Energimyndigheten. Myndigheten räknar ut ett snitt för varje drivmedel i gram koldioxidekvivalenter per megajoule. Siffran omfattar odling eller insamling av råvaran, tillverkning, transport och förbränning i bilen.

Svensk bensin med reduktionspliktens inblandning låg 2024 på 87,3 g CO₂e/MJ. Diesel låg på 89,9 g CO₂e/MJ, en kraftig ökning från 69,5 året innan. Ökningen beror på att reduktionsplikten för diesel sänktes från 30,5 till 6 procent den 1 januari 2024, så att mindre förnybar diesel blandades in. Som jämförelse använder EU:s förnybartdirektiv 94 g CO₂e/MJ som referensvärde för fossilt drivmedel.

Energimyndighetens procentsiffror gäller utsläpp per körd sträcka. Det betyder att skillnader i motorernas verkningsgrad är inräknade. En elbil kommer längre per megajoule än en bensinbil, vilket syns i jämförelsen.

Varifrån kommer råvarorna?

Råvarorna är biodrivmedlens svaga punkt. År 2023 importerades 89 procent av råvarorna till de biodrivmedel som användes i Sverige, enligt Gröna Mobilisters genomgång av Energimyndighetens data. År 2024 tillverkades 15 procent av biodrivmedlen av svenska råvaror och bara omkring två procent av HVO:n. Klimatsiffran per liter kan vara låg även när råvaran är importerad, men tillgången styrs då av en global marknad.

Är elbilen framtidens huvudspår?

Ja, sett till nybilsförsäljningen. Trafikanalys redovisar att 35 procent av de nya personbilarna 2025 var elbilar och 26 procent laddhybrider. Vid årsskiftet 2025/2026 var 16 procent av de drygt fem miljoner personbilarna i trafik elbilar eller laddhybrider. Bensin- och dieselbilar dominerar fortfarande beståndet.

Klimatpåverkan per körd kilometer är över 95 procent lägre för en elbil på svensk el än för en motsvarande bensinbil, enligt Gröna Mobilisters sammanställning för 2024. Siffran gäller körningen och elproduktionen. Tillverkningen av batteriet ingår inte i den jämförelsen.

Laddnätet växer snabbt. Drivkraft Sverige räknade i början av juni 2026 till 1 764 publika snabbladdningsstationer med totalt 4 751 laddpunkter, mot 3 682 punkter ett år tidigare. Enligt EU-kommissionens statistik fanns knappt 60 000 publika laddpunkter i Sverige i oktober 2025, varav omkring 10 000 för likström.

Elen påverkar också bensin och diesel. Sedan 1 juli 2025 kan drivmedelsbolagen uppfylla en del av reduktionsplikten med elkrediter, som uppstår när fossilfri el levereras från publika laddstationer.

Vad är HVO100 och vilka bilar kan tanka det?

HVO står för hydrerade vegetabiliska oljor. Trots namnet tillverkas HVO100 i Sverige mest av restprodukter som slakteriavfall och använd frityrolja. Bränslet är kemiskt mycket likt fossil diesel och kan därför användas i dieselmotorer utan ombyggnad, så länge tillverkaren godkänt det. Klimatpåverkan var i snitt 82 procent lägre än för fossil diesel 2024.

Alla dieselbilar är inte godkända för HVO100. Vi Bilägare skriver att det oftast är nya dieselbilar som godkänns och att de flesta tillverkare kräver bränsle som uppfyller alla krav i dieselstandarden. HVO100 har något för låg densitet för den standarden. Inblandning upp till 50 procent HVO i vanlig diesel ryms inom specifikationen. Kontrollera instruktionsboken eller fråga tillverkaren innan du tankar rent HVO100 i en bil som inte står som godkänd, eftersom garantin annars kan påverkas.

Tillgången har ökat. Drivkraft Sverige räknade 2025 till drygt 650 stationer med HVO100, mer än fem gånger så många som 2019. Under första kvartalet 2025 stod HVO100 för 7,0 procent av drivmedelsleveranserna.

Hur fungerar biogas och fordonsgas i bil?

Fordonsgas är metan som säljs komprimerad vid tankstationer. Gasen kan vara biogas från rötning av avfall, gödsel och avloppsslam eller naturgas. Andelen biogas i den gasformiga fordonsgasen var 98 procent 2024 enligt Energigas Sverige, som hänvisar till Energimyndighetens statistik. För flytande fordonsgas var andelen 70 procent.

Gasbilar har två tankar och kan köra på bensin när gasen tar slut. Klimatnyttan med svensk fordonsgasmix var 99 procent mot bensin 2024. Ren biogas gav över 100 procent.

Problemet för privatbilisten är bilarna. Trafikanalys redovisar att etanol- och gasbilar minskar i antal. Gasbilarna avrundades till 0 procent av nyregistreringarna 2025. Den som vill köra på biogas får i dag oftast leta på begagnatmarknaden. Gasbilar slipper fortfarande det förhöjda koldioxidbeloppet i fordonsskatten de tre första åren. Skatteverket skriver att det förhöjda beloppet inte tas ut för fordon som kan drivas med en annan gas än gasol.

Har E85 och etanol någon framtid?

E85 är en blandning av etanol och bensin för flexifuelbilar. Klimatnyttan var 47 procent mot bensin 2024, lägre än för HVO100 och biogas.

Antalet E85-stationer har minskat från omkring 1 800 år 2019 till cirka 1 300 år 2025 enligt Drivkraft Sverige. E85 stod för 0,2 procent av vägtrafikens energianvändning 2024 enligt Trafikverket. Nyförsäljningen av etanolbilar halverades 2025 och låg på omkring 1 procent av marknaden. Skatteregler har också ändrats. Alkoholdrivna bilar som blir skattepliktiga från 1 februari 2025 betalar det förhöjda koldioxidbeloppet, medan äldre etanolbilar är fortsatt undantagna.

Etanol fortsätter ändå att spela roll i vanlig bensin. Låginblandad etanol stod för 1,6 procent av vägtrafikens energi 2024 och räknas in i reduktionsplikten.

Är vätgas ett alternativ för personbilar?

En vätgasbil är en elbil som gör sin egen el i en bränslecell, där vätgas reagerar med syre. Från avgasröret kommer vattenånga. Klimatnyttan avgörs helt av hur vätgasen framställs. Vätgas från elektrolys med förnybar el har låg klimatpåverkan. Vätgas från naturgas har betydligt högre.

Energigas Sverige anger att 20 vätgasstationer var i drift i Sverige i oktober 2026. Utbudet av personbilar med bränslecell är litet och består av ett fåtal modeller. För en privatperson är vätgas i dag ett nischval som kräver att du bor nära en station. Hur vätgasbilar redovisas i WLTP tar vi upp i vår guide om hybrider.

Vad är elektrobränslen och kan de rädda förbränningsmotorn?

Elektrobränslen, även kallade e-bränslen eller e-fuels, är syntetisk bensin, diesel eller metan som tillverkas av vätgas och koldioxid. Vätgasen framställs med el. Koldioxiden kan fångas från luften eller från industrier. Bränslet kan fungera i vanliga bilar om det uppfyller samma standard som fossilt bränsle. Därför lyfts e-bränslen fram som ett sätt att fortsätta sälja bilar med förbränningsmotor efter 2035.

Nackdelen är energiförlusterna. En underlagsrapport från Lunds universitet till Utredningen om fossilfri fordonstrafik anger att det behövs cirka två kilowattimmar el för en kilowattimme elektrobränsle. Förlusterna vid tillverkningen ligger på 40-60 procent beroende på teknik och produkt. Elanvändningen per fordonskilometer blir enligt rapporten mer än fem gånger så hög som för en batteribil, även med optimistiska antaganden. Rapporten är från 2013, men slutsatsen om energiförlusterna vilar på fysik som inte förändrats.

Vi har inte hittat någon statistik över försäljning av elektrobränslen till svenska bilister. Därför redovisar vi ingen tillgång.

Vad gäller för reduktionsplikten 2026?

Reduktionsplikten tvingar drivmedelsbolagen att minska växthusgasutsläppen från den bensin och diesel de säljer, främst genom att blanda in biodrivmedel. Från 1 juli 2025 är reduktionsnivån 10 procent för både bensin och diesel, enligt Energimyndighetens sida om reduktionsplikten. Nivån ligger kvar på 10 procent till och med 2030 i gällande regler. Rena och höginblandade biodrivmedel som HVO100 och E85 säljs vid sidan av plikten.

• 1 juli 2018Lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från bensin och diesel träder i kraft.
• 1 januari 2024Plikten sänks från 7,8 till 6 procent för bensin och från 30,5 till 6 procent för diesel.
• 2024Vägtrafikens utsläpp ökar till omkring 15,1 miljoner ton CO₂e, 18 procent mer än 2023 enligt Trafikverkets preliminära siffror.
• 1 juli 2025Plikten höjs till 10 procent för både bensin och diesel. Elkrediter från publik laddning får räknas in.
• 27 maj 2026Styrmedelsutredningen lämnar SOU 2026:33 med förslag om 21 procent 2028, 23 procent 2029 och 25 procent 2030.

Trafikverket pekar ut sänkningen 2024 som huvudorsak till att andelen biodrivmedel och el i vägtrafiken föll från 31 till omkring 17 procent av energianvändningen. Efter höjningen 2025 steg andelen biodrivmedel igen. Drivkraft Sverige anger 14,7 procent för helåret 2025 och 17,2 procent för första kvartalet 2026, räknat på energiinnehåll.

Förslaget i betänkandet Vägen mot utfasning är inte beslutat. Utredningen vill att samma nivå ska gälla bensin och diesel, att nivåerna ses över vart fjärde år och att plikten fortsätter att skärpas efter 2030. Förslaget har varit på remiss och bereds i Regeringskansliet. Tills riksdagen beslutar något annat gäller 10 procent.

Vad händer med EU:s förbud mot nya bensin- och dieselbilar 2035?

Det finns inget förbud mot att köra bensin- och dieselbilar. Regeln gäller koldioxidkraven för nya bilar som tillverkarna säljer. Enligt förordning (EU) 2023/851 ska nya personbilar från 1 januari 2035 ha 100 procent lägre utsläpp än 2021 års mål, motsvarande 0 g CO₂/km. Bilar som redan är registrerade får köras och säljas begagnade som vanligt.

Elektrobränslena fick en plats redan i den förordningen. I skäl 11 skriver EU att kommissionen efter samråd ska lägga fram ett förslag om att efter 2035 registrera fordon som uteslutande drivs med koldioxidneutrala bränslen, utanför flottkraven. Förordningen innehåller också en översyn 2026.

Vad har kommissionen föreslagit?

Den 16 december 2025 presenterade EU-kommissionen ett fordonspaket. Kravet för 2035 föreslås bli en minskning med 90 procent jämfört med 2021 i stället för 100 procent. Resterande tio procent ska kompenseras med koldioxidsnålt stål tillverkat i EU, med ett tak på 7 procent. Resten kan kompenseras med e-bränslen och biodrivmedel, med ett tak på 3 procent. Små elbilar tillverkade i EU föreslås räknas som 1,3 bilar. Laddhybrider och bilar med räckviddsförlängare skulle då kunna säljas även efter 2035.

För dig som bilägare påverkar regeln utbudet av nya bilar, inte bilen du har. Om förslaget går igenom ger biodrivmedel och e-bränslen tillverkarna lite mer utrymme att sälja bilar med förbränningsmotor efter 2035, men huvuddelen av nybilsförsäljningen måste ändå vara utsläppsfri. Hur flottkraven fungerar fram till 2035 förklarar vi i vår guide om EU:s CO₂-mål.

Varför syns förnybart bränsle inte i bilens WLTP-värde?

WLTP mäter koldioxiden som kommer ur avgasröret när bilen körs på ett referensbränsle i ett provrum. Testet tar inte hänsyn till om bränslet du sedan tankar är fossilt eller förnybart. En dieselbil som bara körs på HVO100 har samma koldioxidvärde i vägtrafikregistret som en bil som körs på fossil diesel. Registervärdet följer bilen hela livet.

Fordonsskatten bygger på registervärdet. Undantagen finns i stället i skattereglerna, som att gasbilar slipper det förhöjda koldioxidbeloppet. Även EU:s flottkrav räknar avgasutsläpp, vilket förklarar varför e-bränslen och biodrivmedel behöver särskilda regler för att få räknas in efter 2035.

Vilket drivmedel passar dig?

Valet beror mest på vilken bil du har eller tänker köpa. Har du en dieselbil som är godkänd för HVO100 är det det enklaste sättet att sänka utsläppen direkt, utan att byta bil. Har du en gasbil och en station i närheten ger biogasen störst klimatnytta per mil av de flytande och gasformiga alternativen. Kör du en vanlig bensinbil tankar du redan en del förnybart genom reduktionsplikten.

Ska du köpa ny bil är elbilen det alternativ som både EU:s regler och laddnätets utbyggnad pekar mot. Vätgas och elektrobränslen kan bli viktiga för tunga transporter och för befintliga bilar längre fram, men för en privatbilist i Sverige finns i dag varken utbud eller tankställen i någon större skala.

Vanliga frågor om framtidens drivmedel

Läs vidare om WLTP

• EU:s CO₂-krav på biltillverkare
• WLTP och hybridbilar
• WLTP och elbilarnas räckvidd
• Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
• WLTP och fordonsskatten
• WLTP vid bilköp

Källor

• Energimyndigheten: Reduktionsplikt
• Energimyndigheten: Greenhouse gas reduction mandate
• Energimyndigheten: Elkrediter
• Riksdagen: SOU 2026:33 Vägen mot utfasning
• Regeringen: SOU 2026:33
• Energiföretagen: Styrmedelsutredningen (maj 2026)
• Trafikverket: Vägtrafikens utsläpp 2024
• Gröna Mobilister: Drivmedelsfakta 2025, klimatpåverkan
• Energigas Sverige: Biogasens klimatprestanda
• Energigas Sverige: Tanka vätgas
• Drivkraft Sverige: Omställningsbarometern juni 2026
• Drivkraft Sverige: Omställningsbarometern december 2025
• Drivkraft Sverige: Omställningsbarometern juni 2025
• Trafikanalys: Fordonsåret 2025
• Trafikanalys: Fordon i län och kommuner 2025
• Skatteverket: Fordonsskatt
• Vi Bilägare: Tanka HVO100 i dieselbilen
• Lunds universitet för FFF-utredningen: Elektrobränslen (2013)
• EUR-Lex: förordning (EU) 2023/851
• EU-kommissionen (TRIMIS): Automotive package
• Europeiska unionens råd: lägesrapport juni 2026
• Electrive: EU Transport Committee postpones Auto Package vote

Redaktionen läste källorna 12 oktober 2026.