Skip to content
WLTP fakta, till startsidan
Testvärden, förklarade.
För dig som vill förstå bilen.
Börja med WLTP
Förbrukning och utsläpp

Reduktionsplikten: nivåer år för år, elkrediter och nya förslag

Publicerad Av Redaktionen

Reduktionsplikten är en svensk lag som tvingar drivmedelsbolagen att sänka växthusgasutsläppen från den bensin och diesel de säljer, främst genom att blanda in biodrivmedel. Kravet mäts som minskade utsläpp per energienhet jämfört med helt fossilt bränsle, inte som andel förnybart i tanken. Sedan 1 juli 2025 är reduktionsplikten 10 procent för både bensin och diesel. Nivån gäller till och med 2030 enligt lagen (2017:1201). Plikten infördes 1 juli 2018 med 2,6 procent för bensin och 19,3 procent för diesel, nådde 30,5 procent för diesel 2022 och sänktes till 6 procent den 1 januari 2024. Styrmedelsutredningen föreslog i maj 2026 att nivån höjs till 21 procent 2028 och 25 procent 2030. Det förslaget är inte beslutat.

  • 10 %reduktionsplikt för bensin och diesel sedan 1 juli 2025
  • 30,5 %högsta nivån för diesel, 2022 och 2023
  • 94 g/MJfossilt jämförelsevärde i koldioxidekvivalenter
  • 25 %föreslagen nivå 2030 i SOU 2026:33, inte beslutad

Vad är reduktionsplikt?

Reduktionsplikt är en skyldighet för den som säljer bensin och diesel att se till att bränslet släpper ut mindre växthusgaser än motsvarande fossilt bränsle. Lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel trädde i kraft 1 juli 2018. Energimyndigheten är tillsynsmyndighet och tar emot bolagens årliga redovisning.

Plikten gäller varje bränsle för sig, så ett bolag kan inte klara diesel genom att blanda in extra mycket i bensinen. Det vanligaste sättet att uppfylla kravet är att blanda in förnybar diesel (HVO) och FAME i dieseln och etanol i bensinen.

För dig som bilist märks reduktionsplikten inte vid pumpen. Du tankar vanlig bensin eller diesel som redan innehåller en viss andel förnybart. Bilens WLTP-värde och fordonsskatt påverkas inte. Koldioxidvärdet i vägtrafikregistret mäts på referensbränsle i provrummet.

Vilka drivmedelsbolag omfattas av reduktionsplikten?

Reduktionsplikt har den som är skattskyldig för bensin eller diesel enligt lagen om skatt på energi. Det är i första hand de bolag som för in eller tillverkar bränslet och levererar det vidare till tankstationer och kunder, inte den enskilda macken. Ett bolag som blir skattskyldigt ska anmäla sig till Energimyndigheten inom två veckor enligt lagen.

Några bränslen ligger utanför plikten. Energimyndigheten nämner alkylatbensin och drivmedel som Försvarsmakten använder. Lagen omfattar bara drivmedel som innehåller högst 98 volymprocent biodrivmedel. Rena och höginblandade bränslen som HVO100, E85, ED95 och FAME100 säljs därför vid sidan av reduktionsplikten och räknas inte in i bolagens plikt. HVO100 får en egen genomgång på sajten.

Flygfotogen fick en egen reduktionsplikt 2021, men den slopades i samband med lagändringen 2025. Flyget omfattas i stället av EU:s regler.

Hur beräknas reduktionsplikten?

Reduktionsplikten räknas i växthusgasutsläpp per energienhet. Bolaget jämför de samlade livscykelutsläppen från sin bensin eller diesel med utsläppen från samma energimängd helt fossilt bränsle. För det fossila bränslet gäller ett fast värde på 94 gram koldioxidekvivalenter per megajoule, enligt förordningen (2025:589).

Ett räkneexempel visar vad 10 procent betyder: den diesel ett bolag säljer under ett år får i genomsnitt släppa ut högst 84,6 gram koldioxidekvivalenter per megajoule, vilket är 10 procent under 94 gram. Hur mycket biodrivmedel som krävs för att nå dit beror på hur rent biodrivmedlet är.

Varför är 10 procent inte samma sak som 10 procent inblandning?

Biodrivmedel räknas med sina utsläpp från hela livscykeln: odling eller insamling av råvara, tillverkning och transport. Ett biodrivmedel som ger 80 procent lägre utsläpp än fossilt bidrar med 0,8 procentenheter för varje procent av energin. För att klara 10 procent behövs då ungefär 12,5 procent förnybar energi. Ett biodrivmedel med 50 procent lägre utsläpp skulle kräva dubbelt så stor andel. Bolagen har därför skäl att välja biodrivmedel med låga livscykelutsläpp.

Energi och volym skiljer sig också åt. Förordningen räknar med 32,2 megajoule per liter fossil bensin och 35,3 megajoule per liter fossil diesel. Etanol innehåller mindre energi per liter än bensin, så andelen etanol räknat i volym blir högre än andelen räknat i energi.

Får bolagen spara överskott?

Ja, inom vissa gränser. Ett bolag som minskar utsläppen mer än kravet kan överlåta överskottet till ett annat bolag med reduktionsplikt. Enligt förordningen får överskott från ett år användas nästa år, men bara upp till 10 procent av den totala utsläppsminskning som krävs. Varje år ska bolagen redovisa till Energimyndigheten hur plikten uppfyllts.

Hur hög är reduktionsplikten 2026?

Reduktionsnivån är 10 procent för både bensin och diesel. Nivån infördes 1 juli 2025 och står i tabellen i 5 § i lagen för varje år till och med 2030. Under första halvåret 2025 gällde 6 procent och under andra halvåret 10 procent, enligt Energimyndighetens genomgång av de nya reglerna. Läget sammanfattas på Energimyndighetens sida om reduktionsplikt, där förordning och föreskrifter också är länkade.

Tabellen visar alla nivåer sedan starten. Värdena för 2018 och 2019 kommer från lagens ursprungliga lydelse och Konjunkturinstitutets genomgångar. Övriga år står i lagens nuvarande tabell.

Period Bensin, % Diesel, % Status
1 juli-31 december 2018 2,6 19,3 Gällde
2019 2,6 20 Gällde
2020 4,2 21 Gällde
2021 6 26 Gällde
2022 7,8 30,5 Gällde
2023 7,8 30,5 Gällde (planerad höjning pausad)
2024 6 6 Gällde
Januari-juni 2025 6 6 Gällde
1 juli 2025-2027 10 10 Beslutad, gäller nu
2028-2030 10 10 Beslutad i lagen
2028 enligt SOU 2026:33 21 21 Förslag
2029 enligt SOU 2026:33 23 23 Förslag
2030 enligt SOU 2026:33 25 25 Förslag

Procentsatserna anger minsta minskning av växthusgasutsläppen jämfört med samma energimängd fossil bensin eller diesel. De tre sista raderna är utredningens förslag och gäller inte.

Hur har reduktionsplikten förändrats sedan 2018?

Reduktionsplikten har ändrats fler gånger än de flesta styrmedel för bilar. Under de första åren steg nivåerna varje år och dieseln bar huvuddelen av kravet. Lagens lydelse från 2021 och 2022 innehöll en bana där plikten skulle nå 28 procent för bensin och 66 procent för diesel 2030.

  • 1 juli 2018Lagen träder i kraft med 2,6 procent för bensin och 19,3 procent för diesel.
  • 2019-2022Nivåerna höjs stegvis till 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.
  • 1 januari 2023Den planerade höjningen till 10,1 procent för bensin och 35 procent för diesel pausas. Nivåerna från 2022 ligger kvar.
  • 1 januari 2024Plikten sänks till 6 procent för båda bränslena. Diesel sänks med 24,5 procentenheter.
  • 27 augusti 2024Regeringen aviserar en höjning från 6 till 10 procent och att el från publika laddstationer ska få räknas in.
  • 1 juli 2025Lagändringen SFS 2025:576 och förordningen 2025:589 träder i kraft. Nivån blir 10 procent och elkrediter införs.
  • 27 maj 2026Styrmedelsutredningen lämnar SOU 2026:33 med förslag om 21-25 procent 2028-2030.

Varför sänktes reduktionsplikten 2024?

Propositionen Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel lämnades den 12 oktober 2023 och riksdagen antog lagändringen (SFS 2023:823). Regeringens motiv var att minska drivmedelspriserna för hushåll och företag. Propositionen räknade med att utsläppen från inrikes transporter och arbetsmaskiner skulle bli omkring 3,9 miljoner ton högre 2024 än 2023. Konjunkturinstitutet gick i maj 2024 igenom effekten och fann att dieselpriset vid pump sjönk tydligt efter årsskiftet. Bensinpriset sjönk något, men effekten var svår att skilja ut eftersom kravet för bensin bara ändrades lite.

Varför höjdes reduktionsplikten 2025?

Regeringen motiverade höjningen till 10 procent med Sveriges klimatåtaganden gentemot EU. Enligt pressmeddelandet den 27 augusti 2024 beräknade Regeringskansliet att den nya nivån skulle minska utsläppen med 3,1 miljoner ton fram till 2030. Samtidigt föreslog regeringen sänkt skatt på bensin och diesel för att dämpa prispåverkan.

Vad är elkrediter i reduktionsplikten?

En elkredit är en utsläppsminskning som uppstår när fossilfri el levereras från en publik laddstation. Sedan 1 juli 2025 kan drivmedelsbolagen använda elkrediter för att uppfylla en del av reduktionsplikten. Bestämmelsen finns i 5 a § i lagen. Den gäller bara el som levererats efter 1 juli 2025.

Elkrediterna skapas av operatörerna av publika laddstationer, som säljer dem vidare till bolag med reduktionsplikt. En laddstation räknas som publik om den står på en plats som är öppen för allmänheten, även om tillträdet har villkor. Senast 1 april varje år ska operatören redovisa föregående års levererade el till Energimyndigheten tillsammans med ett revisorsyttrande. Mängden el får inte vara större än den som debiterats kunderna.

Elkrediter kan användas för både bensin och diesel. För bensin gäller en spärr: minst 6 procentenheter av reduktionen måste komma från inblandning av förnybara eller andra fossilfria drivmedel. Högst 4 procentenheter av dagens 10 procent för bensin kan därmed täckas med el. För diesel finns ingen sådan spärr i lagen.

Med elkrediter kan varje kilowattimme du laddar på en publik station kan bidra till att en bensin- eller dieselbil någon annanstans får lite mindre biodrivmedel i tanken. Klimatnyttan uppstår då genom elbilen i stället för genom inblandningen.

Vad händer om ett bolag inte uppfyller reduktionsplikten?

Energimyndigheten ska ta ut en reduktionspliktsavgift av det bolag som inte når kravet under ett kalenderår. Avgiften beräknas på den mängd utsläppsminskning som saknas. Lagen sätter ett tak på högst 7 kronor per kilogram koldioxidekvivalenter och förordningen anger den nivå som gäller: 5 kronor per kilogram för bensin och 4 kronor per kilogram för diesel.

Myndigheten kan sätta ned avgiften eller avstå från den om det finns synnerliga skäl. Ett bolag som ligger efter kan i första hand köpa överskott från andra bolag innan myndigheten fattar beslut om avgift. Styrmedelsutredningen föreslår en enhetlig avgift på 6,50 kronor per kilogram. Förslaget kombinerar avgiften med ett pristak och ett tillfälligt prisgolv för utsläppsminskningar.

Hur påverkar reduktionsplikten vägtrafikens utsläpp?

Reduktionsplikten är den åtgärd som snabbast flyttar vägtrafikens utsläpp, eftersom den påverkar alla bensin- och dieselbilar som redan rullar. Sänkningen 2024 syns tydligt i statistiken. Trafikverkets PM från mars 2025 visar att vägtrafikens utsläpp ökade med 18 procent 2024, från 12,8 till 15,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Trafikverket pekar ut den sänkta reduktionsplikten som huvudorsak. Användningen av biodrivmedel i vägtrafiken halverades från 19,2 till 9,5 terawattimmar. Andelen biodrivmedel och el föll från ungefär 31 till ungefär 17 procent av energin. Energimyndighetens statistik visar samma sak per megajoule: genomsnittlig diesel gick från 69,5 gram koldioxidekvivalenter per megajoule 2023 till 89,9 gram 2024.

Efter höjningen 2025 vände kurvan. Naturvårdsverkets preliminära statistik visar att utsläppen från personbilar var 9,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2025, 5 procent lägre än 2024. Naturvårdsverket förklarar minskningen med den höjda reduktionsplikten och fler laddbara bilar, trots att trafiken ökade. Utsläppen från inrikes transporter som helhet minskade med 4 procent. Slutlig statistik för 2025 kommer i december 2026.

Räcker 10 procent för klimatmålen?

Källorna pekar åt olika håll. Regeringskansliet räknade 2024 med att Sverige klarar sitt åtagande enligt EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR) till 2030 med 10 procent. Trafikverket bedömde i mars 2025 att plikten skulle behöva vara någon procentenhet högre än 10 procent för att nå ESR-åtagandet i myndighetens referensscenario. Styrmedelsutredningen beräknade gapet till ESR-åtagandet för 2021-2030 till knappt 8 miljoner ton utan ytterligare åtgärder. Sveriges ESR-åtagande är att minska utsläppen med 50 procent till 2030 jämfört med 2005.

Hur påverkar reduktionsplikten priset på bensin och diesel?

Biodrivmedel kostar i regel mer att framställa än fossil bensin och diesel. Konjunkturinstitutet skrev 2019 att ökad inblandning av förnybar diesel leder till högre pumppris eftersom den biogena dieseln kostar mer än den fossila. Hur stor effekten blir beror på nivån, på priset på biodrivmedel och på hur mycket av kostnaden bolagen för vidare till kunderna.

Sänkningen 2024 gav ett naturligt experiment. Konjunkturinstitutet fann att dieselpriset vid pump sjönk på kort sikt efter sänkningen och att effekten låg i linje med tidigare prognoser. Forskare vid RISE har samtidigt påpekat att världsmarknadspriset på olja påverkar bränslepriserna mer än inblandningen av biodrivmedel. Vi redovisar inga kronbelopp, eftersom priset vid pumpen ändras med oljepris, skatt och växelkurs.

Styrmedelsutredningen bedömer att dess förslag ger högre drivmedelspriser men att de svenska priserna då hamnar mer i linje med jämförbara länder. Vad bensin eller diesel kostar dig per mil beror också på bilens förbrukning, som vi förklarar i guiden om bensinkostnad.

Vad föreslår Styrmedelsutredningen i SOU 2026:33?

Betänkandet Vägen mot utfasning, SOU 2026:33 publicerades 27 maj 2026. Utredningen hade i uppdrag att föreslå styrmedel som fasar ut fossila bränslen i de sektorer som omfattas av ESR. Förslagen om reduktionsplikten är:

  • Nivån höjs till 21 procent 2028, 23 procent 2029 och 25 procent 2030, med samma krav för bensin och diesel.
  • Nivåerna uppdateras vart fjärde år i kontrollstationer.
  • Efter 2030 fortsätter höjningarna så att alla flytande drivmedel i princip kan vara förnybara 2045.
  • Avancerade biodrivmedel och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (RFNBO) ska tillsammans stå för minst 2 procent av energin inom plikten 2028-2030, varav RFNBO minst 0,75 procent.
  • Rena och höginblandade biodrivmedel som HVO100 blir reduktionspliktiga när skattenedsättningens statsstödsgodkännande upphör, senast 1 januari 2031.
  • Reduktionspliktsavgiften blir 6,50 kronor per kilogram koldioxidekvivalenter, med ett pristak och ett tillfälligt prisgolv.

Utredningen föreslår också att energiskatt och koldioxidskatt på drivmedel slås samman och att skatten på bensin och diesel höjs från 2028 när EU:s nya utsläppshandel startar. Enligt utredningen är det svårt för riksdagen att hinna höja reduktionsplikten före 1 januari 2028. Därför gäller förslaget först från 2028.

Läget 12 oktober 2026: SOU 2026:33 var på remiss till 30 juni 2026 och har inte lett till någon lagrådsremiss eller proposition. Budgetpropositionen för 2027 är inte lämnad. Efter valet i september pågår regeringsbildningen. I ett valår lämnas budgeten tre veckor efter statsministeromröstningen, senast 12 november 2026. Tills riksdagen beslutar något annat gäller 10 procent till och med 2030.

Hur hänger reduktionsplikten ihop med EU:s regler?

Reduktionsplikten är ett svenskt styrmedel, men den används för att nå krav som Sverige har gentemot EU. Tre regelverk är viktigast för vägtrafikens bränslen.

Förnybartdirektivet RED III

Det reviderade förnybartdirektivet, (EU) 2023/2413, ger varje medlemsland två alternativ för transportsektorn till 2030. Landet ska antingen minska växthusgasintensiteten i transporterna med minst 14,5 procent genom förnybar energi eller nå minst 29 procent förnybart i transportsektorns slutliga energianvändning. Enligt rådets beslut om de nya förnybarhetsreglerna finns också ett bindande delmål på 5,5 procent för avancerade biodrivmedel och RFNBO tillsammans, varav minst 1 procent RFNBO. Utredningens förslag om delkvoter inom reduktionsplikten hänger ihop med de målen.

Utsläppshandeln ETS2

ETS2 är EU:s nya system för utsläppshandel för bränslen till byggnader, vägtransporter och vissa andra sektorer. Det är bränsleleverantörerna, inte bilisterna, som ska övervaka utsläppen och lämna utsläppsrätter. I direktivet (EU) 2023/959 skulle systemet tillämpas från 2027. EU-kommissionens sida, uppdaterad i juli 2026, anger att ETS2 blir fullt i drift 2028. Styrmedelsutredningen räknar också med start 2028. Övervakning och rapportering av utsläppen har pågått sedan 2025.

Utsläppshandeln ersätter inte reduktionsplikten. Systemet sätter ett pris på koldioxiden från fossila bränslen, medan reduktionsplikten kräver en viss utsläppsminskning per energienhet. Utredningen föreslår att Sverige inte ska prissätta koldioxid direkt utanför EU:s två handelssystem när ETS2 startar.

ESR och EU:s krav på nya bilar

Utsläppen från vägtrafiken räknas in i Sveriges åtagande enligt ESR. Reduktionsplikten minskar utsläppen från bilar som redan finns, medan EU:s koldioxidkrav på biltillverkarna styr vilka nya bilar som säljs. Biodrivmedel i tanken syns inte i en bils typgodkända koldioxidvärde, som mäts på referensbränsle enligt WLTP.

Vanliga frågor om reduktionsplikten

Vad är reduktionsplikt?

Reduktionsplikt är ett lagkrav på drivmedelsbolag att sänka växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procent jämfört med fossilt bränsle, främst genom att blanda in biodrivmedel. Reduktionsplikten infördes i Sverige 1 juli 2018.

Hur hög är reduktionsplikten i dag?

Reduktionsplikten är 10 procent för både bensin och diesel sedan 1 juli 2025. Lagen anger samma nivå för varje år till och med 2030.

Vad var reduktionsplikten 2024?

Reduktionsplikten var 6 procent för både bensin och diesel 2024 och under första halvåret 2025. Före sänkningen var nivån 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

Betyder 10 procent reduktionsplikt att bensinen innehåller 10 procent biodrivmedel?

Nej. Reduktionsplikten mäter minskade växthusgasutsläpp per energienhet, inte andel i volym. Hur mycket biodrivmedel som behövs beror på biodrivmedlets livscykelutsläpp och energiinnehåll.

Vem omfattas av reduktionsplikten?

Reduktionsplikten gäller den som är skattskyldig för bensin eller diesel enligt lagen om skatt på energi som oftast är de bolag som levererar bränsle till tankstationer och kunder.

Ingår HVO100 och E85 i reduktionsplikten?

Nej. Bränslen med mer än 98 volymprocent biodrivmedel och höginblandade bränslen som E85 ligger utanför reduktionsplikten. Styrmedelsutredningen föreslår att de blir reduktionspliktiga senast 1 januari 2031.

Vad är elkrediter?

Elkrediter är utsläppsminskningar från fossilfri el som levererats från publika laddstationer. Laddoperatörerna kan sälja elkrediterna till drivmedelsbolag, som får använda dem för att uppfylla en del av reduktionsplikten sedan 1 juli 2025.

Vad kostar det ett bolag att inte uppfylla reduktionsplikten?

Bolaget får betala en reduktionspliktsavgift för den utsläppsminskning som saknas. Förordningen anger 5 kronor per kilogram koldioxidekvivalenter för bensin och 4 kronor för diesel. Lagen sätter taket till 7 kronor per kilogram.

Kommer reduktionsplikten att höjas?

Styrmedelsutredningen föreslog i maj 2026 att reduktionsplikten höjs till 21 procent 2028, 23 procent 2029 och 25 procent 2030. Förslaget är inte beslutat och ingen proposition var lämnad i oktober 2026.

När startar EU:s utsläppshandel för drivmedel?

EU-kommissionen anger att ETS2 blir fullt i drift 2028. Direktivet från 2023 angav ursprungligen 2027.

Läs vidare om WLTP

Källor

Redaktionen läste källorna 12 oktober 2026.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *